Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - A. Thomson, Andreas Rydelii memorial vid 1738—39 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Q6
A. THOMSON
Bildsteen, att han ofta hört Anders Rydelius förfäkta de åsikter,
som framlagts i memorialet.1
Det sista intyget har ett speciellt intresse. Visserligen
innehåller det ej någon förklaring av samma art som Magnus
Rydelii och Bildsteens. Men här föreligger just den av Papke,
då han inlämnat memorialet i prästeståndet, åberopade
anmodan från de skånska prästmännen att hos ständerna förete
biskopens »sidsta riksdagz-propositioner». Om ytterligare
vitsord angående överensstämmelse med den avlidne biskopens
åsikter skulle behövas, så ligger det redan i namnen på de
personer, vilka stå som undertecknare (samtliga ha själva skrivit
sina namn å handlingen). Flera av dem ha stått Anders
Rydelius mycket nära.2
Beträffande memorialets öden i övrigt må följande anföras.
Den enda del av Rydelii projekt, vilken kom att upptagas
till diskussion vid 1738—39 års riksdag, var den, som rörde
prästerliga befattningars tillsättande genom lottkastning.
Orsaken till att denna fråga kom att behandlas var emellertid, att
tanken förts fram redan förut från annat håll och att man i
diskussionen härom även inryckte Rydelii memorial.
I själva verket hade inom prästeståndet förslag till
lottkastning framförts redan vid 1731 års riksdag av biskop Jacob
Benzelius i den då pågående diskussionen om en närmare
reglering av prästvalen.3 Vid 1738—39 års riksdag återkom frågan
i det förslag4, som av sekreta deputationen i juli 1738 avgivits
varande handling »Traneus». Denne skrev själv alltid »Tranæus». 1
Angående Bildsteen (1703—1769) se S. Cavallin: Lunds stifts herdaminne . . .
I (Lund 1854) s. 311 ff.; M. Weibull-E. Tegnér: Lunds universitets historia
1668—1868. II (Lund 1868) s. 78 f. 2 T. ex. Wennerstedt och Languagen.
Beträffande den förre se Cavallin, III (Lund 1856)5. 113 f., Weibull-Tegnér
s. 280, E. S. Bring: Minne öfver And. Rydelius . . . (Sthlm 1806) s. 107 not.
Languagen var gift med en systerdotter till Rydelius. J. A. Westerlund-J. A.
Setterdahl: Linköpings stifts herdaminne. II (Link. 1919)5.199. Cavallin,
III s. 228. — Här må även påpekas, att Rydelius besökt Low på vägen till
riksdagen. a. a. s. 52; Bring s. 96. 3 Preste-ståndets bref, memorialer och
con-cepter–— wid riksdagen 1731. F. 26, n:r 15 a, Riksarkivet. Jfr
Prästeståndets protokoll den 22/j 1731, Riksarkivet. — En utförligare redogörelse
för 1730-talets prästvalslagstiftning kommer jag inom den närmaste framtiden
att på annat ställe lämna. — Ang. förslag 0111 lottning vid prästval se även
H. W. Tottie: Jesper Swedbergs lif och verksamhet . . . Ak. avh. II (Ups.
1886) s. 184 f. 1 Utskottshandlingar 1738—39:14, Riksarkivet. Jfr sekreta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
