- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjunde årgången, 1927 /
49

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Allan Moberg, Orientaliska inflytelser på utbredningen av det latinska rimofficiet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORIENTALISKT INFLYTANDE PÅ LATINSKT RIMOFFIC1UM

49

Det är under 900-talet, alltså icke mycket senare än den
tid, då tropen och sekvensen samt, i sammanhang med dem, de
liturgiska spelen utveckla sig, som vi möta de första mera
typiska exemplaren av de egendomliga historiae rhythmicae et
rigmatae, rimofficierna. Tidigare hade organisationen av
tidegärdens gudstjänster, officiet, utmärkts av samma konservativa
stränghet i traditionen, som alltjämt in i våra dagar är
kännetecknande för högmässans uppbyggnad: det givna text- och
melodimaterialet användes utan försök till nybildningar.1 Mot
800-talets slut börjar en ny riktning inom officiet visa sig; en
till antalet ständigt växande mängd nya officietexter se dagen
och med dem följer snart också en ny kompositionsart i
släptåg, vilken framförallt visar sig inom antifonin. Orsaken till
dessa texters uppkomst är att söka i det sig alltmer ökande
antalet av nya helgon och skyddspatroner. Ända till 1170 hade
— som bekant — varje biskop rätt att själv helgonförklara en
inom hans stift avliden, vilkens kvalifikationer ansågos berättiga
en dylik åtgärd. Det är ju naturligt, att med den kristna
kyrkans utbredning över allt större delar av Europa skulle följa
uppkomsten av en hel här nya helgon i de olika
missionsländerna. Men biskopens jurisdiktion slutade utanför stiftets gränser
och de flesta helgonen blevo blott provinsstorheter. Dessa
lokala skyddspatroner firades givetvis i sina hemkyrkor med all
möjlig prakt; men därtill hörde först och främst ett officium,
alltså en samling av särskilt skrivna sånger och orationer för
gudstjänsterna från och med kvällen före helgonets »födelsedag»2
(= i. vespern) till och med födelsedagens vesper (= 2. vespern).
Det låg under sådana förhållanden nära till hands att skapa
en dylik »födelsedagsrituals» texter i anslutning till den legenda,
som innehöll helgonets liv och underverk och vanligen tillkom i
samband med helgonförklaringen. På så sätt förklaras den för
dessa officietexter gemensamma beteckningen historia, i det lev-

1 Jag bortser då från de enstaka exemplar av i metrisk vers skriven
mässa, som Analecta Hymnica (= A. H.) offentliggjort i bd 14, 25, 45, 49,
liksom ock från de nya tonsättningarna till mässordinariet och dettas
sammanställning i konsertmässan.

2 Ett helgons dies natalis är (som bekant) dess dödsdag, då det födes

för den himmelska glädjen. Jfr Du Cange s. v. natalis 1.

4 — 27480. Kyrkohist. Årsskrift igsy.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1927/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free