Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Allan Moberg, Orientaliska inflytelser på utbredningen av det latinska rimofficiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORIENTALISKT INFLYTANDE PÅ LATINSKT RIMOFFICIUM 5 I
synes mig inflytelserna från Orienten ånyo sätta in med särskild
styrka. Den accentuerade poesin hade vunnit en allt starkare
utbredning i västerlandet, varpå sekvenser, troper och de nyare
hymnerna avlägga de tydligaste proven; det visar sig nu, att
denna nya poesi så småningom också erövrar makten över
»historians» texter. Ännu det möjligen av Hucbald från St.
Amandklostret i Flandern kompilerade officium de ss. Trinitate
är avfattat i metrisk och icke i accentuerad vers, men den
följande tidens officieskrivning utvisar följande utveckling: i samma
mån som antalet metriskt avfattade officier minskar mot ii
ootalet, öka de rytmiska i mängd; metrisk form ger vika för
rytmisk stavelseräknande poesi, assonansen för fullrimmet.
Övergångstidens officier utmärkas emellertid alltjämt av den
brokiga växlingen i versarter hos dess poetiskt formade delar
liksom också ofta av kvarstående assonanser i verssluten. Så
småningom bringas emellertid även på detta område de
västerländska enhetlighetssträvanden, som känneteckna särskilt den
franska sekvensen (prosan), till fullkomlig seger: hela historian
följer samma rytmiska (eller någon gång metriska) typ,
fullrimmet binder samman verserna till strofer, ofta av den s. k.
sekvensstrofens form (8 + 8 + 7 stavelser); ja, stundom framträder
denna t. o. m. i sin dubbelstrofiga gestalt. Sålunda har den
första antifonen i den helige Franciscus’ officium1 följande
utseende:
Franciscus, uir catholicus (8)
et totus apostolicus, (8)
ecclesiae teneri (7)
fidem Romanae docuit, (8)
presbyterosque monuit (8)
prae cunctis reuereri. (7)
alltså av formen a a b / c c b, ett sekvensstrofpar. Det är
tydligt, att rimofficiet vinner sin högsta fulländning vid samma tid
som sekvensen och väl även på grund av samma mästares
arbete, alltså främst de till namnet tyvärr okända föregångarna
till Adam av St. Viktor, »prosans» lysande mästare vid
iioo-talets slut. Det är väl också sannolikt, att den man, som plägar
■ Se H. Felder: Die liturgischen Reimofficien auf die hl. Franciscus u.
Antonius, Veröffentlichungen d. gregor. Akademie, Freiburg, Schweiz 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
