- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjunde årgången, 1927 /
61

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Allan Moberg, Orientaliska inflytelser på utbredningen av det latinska rimofficiet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORIENTALISKT INFLYTANDE PÅ LATINSKT RIMOFFICIUM 61

Denna egendomliga praxis möjliggör för de grekiska sångarna
att utföra fullkomliga underverk av sångprestationer och
återfinnas i ett flertal antifonsamlingar (t. ex. de s. k. xaxaßaafai
men särskilt i xpouàpia yepoußixds och xp. xoivwvixdt).1

En sammanfattning av de ovan framställda iakttagelserna i
några korta satser får följande utseende:

1. Idén att poetiskt utforma officiet synes vara österländsk,
desslikes den överhanden tagande användningen av accentuerad
vers inom officiets versifierade partier.

2. Antifonins upplösning (antifonens sjungande utan den
växelvis av två körer utförda psalmen eller psalmversen), som
kanske beror på orientaliskt inflytande, är signalen till det
fullständiga rimofficiets uppkomst.

3. Den ofta på prosa eller metrisk vers skrivna
respon-sorieversikeln torde vara ett relikt från det skede i rimofficiets
utveckling, då texten endast undantagsvis versifierades, varvid
gärna de gamla (metriska) hymnerna nyttjades härtill.

4. Tonartsvandringen2 inom rimofficiets antifoner och
responsorier torde gå tillbaka på österländska sedvänjor.

’ Jfr Cabrol, Dictionnaire d’archeologie chrétienne et de liturgie I, 2,
sp. 2488.

2 Den på 1300-talet levande engelske musikteoretikern Johannes de
Muris berättar, att det fanns personer, som önskade också mässans
sångstycken inrättade efter samma mönster: Et uidetur aliquibus pulchrum, si
omnes tacti cantus in Missa correspondenter essent unius toni, uel fieret in
illis sicut fit in aliquibus antiphonis et responsoriis, ut primum responsorium
est primi toni, secundum secundi, tertium tertii et sic deinceps. Sic introitus
Missae esset primi toni, Kyrie eleison et Gloria secundi . . . deinceps
graduate tertii toni, Alleluia quarti et sic ulterius.» (coussemaker, Scriptores II,
338 spalt B.) Det är tydligt, att så långt ifrån att denna numeriska
ordning efter tonarter skulle verka schematisk och okonstnärlig, funno många
vid denna tid en dylik anordning skön och konstfull. Man kan knappast
undgå att betrakta detta som ett av de många tecknen på tillbakagång i
den estetiskt-religiösa uppfattningen av det liturgiska konstverket, vilka
uppträda i samband med polyfonins, renässansens och humanismens
tidsåldrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1927/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free