Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Hellström, Mikael Langerben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
GUNNAR HELLSTRÖM
kens avlöning är en helt annan än den, som stadgas i Gustaf I:s
skrå.1 Denne kaplan skulle också biträda i bykyrkan och hade
således en helt annan ställning än den, som avses i reglementet för
hospitalet. Hans huvuduppgift synes dock ha varit att biträda Mäster
Mikael. — Redan i registret till den förlorade Tankeboken 1533—38
förekommer utom Mäster Mikael en annan person i klostret,
nämligen Herr Jöns. Bägge nämnas å sådana pagina, att det utan vidare
kan förutsättas, att notisen hänför sig till år 1533. Förutsatt att
Mäster Mikael redan då varit knuten till Spettalen bör Herr Jöns ha
varit en hans kaplan, ungefär som Herr Sven blev det fjorton år senare.
Under åren 1528—30 var en prästman vid namn Nils
Bene-dicti föreståndare för stadens samtliga sjukvårds- och
välgörenhetsanstalter.2 Det förefaller ej otroligt, att till syssloman vid dessa,
sedan de förenats i Gråmunkeklostret, antagits en prästman, som
samtidigt blivit predikant, och att denne skulle varit Mäster Mikael
Langerben. En sådan befattning som både syssloman och predikant
vid hospitalet kan anses betydligt mer framstående och
maktpåliggande än enbart predikantsysslan därsammastädes. Mäster Mikaels
förflyttning från Nyköping efter Wittenbergsresan bleve då betydligt
mera lättförklarlig. -—- Mot ett sådant antagande talar dock det
faktum, att Mäster Mikael ägde ett hus västantill i Matts Mårtenssons
gränd — nuvarande Ignatiigränd — på höger sida, »när man går
nedåt sjön».3 Han bebodde troligen detta hus, då det alltid i
källorna kallas Mäster Mikaels hus eller salig Mäster Mikaels hus.
Sysslomannen skulle enligt reglementet vara boende i hospitalet, men då
detta reglemente ej alltid tyckes ha blivit bokstavligen följt (jmfr Herr
Svens löneförmåner och tjänsteställning), kan det ju tänkas, att
Mäster Mikael, ifall han varit syssloman, kunnat haft sin bostad utanför
hospitalet, isynnerhet som hans hus ej låg långt därifrån.
I varje fall kan anses fastslaget, att Mäster Mikael Langerben
år 1547 tjänstgjorde vid »Spettalen» i klostret och i en så pass
framskjuten ställning, att honom till biträde förordnades en kaplan.
Enligt uppgift av Olaus Petri Phase avled Mäster Mikael Langerben
den 25 mars 1548, och är väl troligt, att han då fortfarande var
innehavare av anställningen vid hospitalet. I fråga om identiteten
med den 1547 nämnde Mäster Mikael finnes knappast något tvivel.
Namnet Mikael är ju ej ovanligt, men någon annan Mäster Mikael
är ej känd från denna tid utom skolmästaren i Åbo, som ju ej här
kan komma i fråga.
1 Gustaf I:s registratur.
2 I. Simonsson, Storkyrkans församlingshistoria i Stockholms Kyrkor I. S:t
Nicolai kyrka, i verket Sveriges kyrkor. N. Ostman, Om fattigvården och
boktryckeriet i Stockholm. Det kungl, brevet av den 10 juli 1527. I Vår stad,
Tidskrift för Stockholms stads tjänstemäns förening, juli 1927.
3 Gustaf I:s registratur, 1540, sid. 132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
