Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Martti Ruuth, Fredrik Gabriel Hedberg och Carl Olof Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK GABRIEL HEDBERG OCH CARL OLOF ROSENIUS IOI
något från de andra avvikande åtminstone i »avseende på anda
och sinne, om ock icke till mening», vilket han hade haft
mindre tillfälle att röna. Beträffände den finska pietismen gör
han i allmänhet samma anmärkningar, vilka han hade
framkastat i sitt tidigare anförda brev till en svensk adressat — nu
denna gång i den förhoppningen, att hans anmärkningar
måhända genom Hedberg, »vilken för något räknad är», kunde
meddelas vederbörandes kännedom. »Den kristliga friheten» —
så formulerar Rosenius sina anmärkningar — »tillhör icke köttet
utan samvetet.» »Vi äro vanligen alltför fria i lefvernet och
alltför bundna i samvetet.» »Det man den ena stunden ångrar
och hos Gud afbeder — bör man ej den andra stunden
försvara och öfva och göra till vana.» »Bättring och syndens
kännedom kommer af lagen, ej af laglösheten.» »Skrymtare
äro nådens efterapare, men om nu skrymtare utan hjärtats
nyfödelse och inre lif antaga och föra de kristnes lefverne och
lära, får den rättsinnige och lefvande ej därföre öfvergifva och
förvända samma lära och lefverne, därföre att skrymtare äfven
antagit dem.»
Den första början till ett närmande emellan Rosenius och
Hedberg var alltså gjord.
Att Rosenii svar beredde Hedberg en dubbel glädje, är ju
klart. Brevet medförde icke blott löftet om hjälp för »Pietism
och kristendoms» befordrande till trycket, utan det var ju i
sin helhet ett lika otvetydigt som öppenhjärtigt bevis på att
han i Rosenius hade icke blott en förståelsefull och tillgiven vän
utan även en stridskunnig och kamplustig medkämpe i den
begynnande fejden om och mot pietismen. Men även glädjen hos
Rosenius i anledning av brevväxlingen med Hedberg har
synbarligen icke varit ringa. Därom vittnar nogsamt Rosenii andra
brev till sin finske korrespondent (dat. 78 44). Rosenius, som nu
tager sig friheten att dua Hedberg och kallar honom »högt
värderade vän och broder i Kristo», ger i brevet först uttryck åt sin
innerliga tacksamhet i anledning av, vad Hedberg skrivit till
honom med avseende på hans, Rosenii, självbekännelser angående
sitt andliga tillstånd. »För det andra»—• skriver Rosenius därom
— »var det mitt hjärta ljuvt, det gjorde mitt torra, stela hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
