Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Martti Ruuth, Fredrik Gabriel Hedberg och Carl Olof Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARTTI RUUTH
god grund för detta sitt uttalande som Luther, då han varnade
för sådana, vilka ville göra gällande att han, Luther, ej förstått
eller förklarat tillräckligen allt. De mena näml., tillägger
Rosenius, att även Luther ju var en människa och måste lämna
något att av andra inses och göras, liksom Kristus själv
lämnade en större del åt apostlarna att utföra än vad han själv
uträttade.
Den andra anmärkningen Rosenius gör gäller Hedbergs
strid mot egenrättfärdighetens gärningar, såväl inre som yttre.
Visserligen vill icke Rosenius påstå, att vad Hedberg i sin skrift
sagt därom vore orätt, men han håller före, att det vore
ensidigt och i behov av kompletterande tillägg. Han vill göra
gällande, att även den andra sidan av saken, d. v. s.
gärningarna såsom trons och rättfärdighetens frukter, borde även få
komma till sin rätt. Eller åtminstone, såsom Rosenius på för
honom så karakteristiskt finkänsligt och försiktigt sätt uttrycker
sig, då »saken var så viktig och dyrbar, vore det gott att
kunna omgärda den med alla möjliga försvar, att icke, när
noten är full av fisk, ett hål i den måtte göra att hela fångsten
eller någon del av densamma fore ut». »Till notens styrka»
ansåg Rosenius därföre det vara mycket tjänligt,, om Hedberg,
»på samma gång han så väldigt rev och störtade den förvända,
skadliga, djävulska och dödande inblandningen av gärningar,
av eget inre arbete och helgelsebråk uti rättfärdigheten, eller
uti sökandet efter benådning, hade tillika visat, när och varest
gärningar, arbete, helgelse hava sin plats och drivit på och
yrkat likasom Paulus och alla apostlarne i sina troende
församlingar». »Du har väl visat» — fortsätter Rosenius sin kritik
vidare — »varest och när ett nytt heligt sinne uppkommer och
bevisar sig m. m., men jag menar: kanske man bort ännu
eftertryckligare stöta i basunen — ropat starkare och sagt: här, här,
här är det helgelse, kampen, arbetet begynner och här fordras
vaka och bedja att ej sådan tro berövas eder, ej köttet,
djävulen med listiga anlopp m. m. förföra eder. — — — Detta på
det dels de väcktas misstänksamma öga, dels antagonisters
fientligt spejande blickar ej måtte finna eller kunna säga sig finna
spår av antinomistisk tendens.» Rosenius kan dock icke låta
bli att i anslutning till denna sin förmaning till försiktighet till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
