- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjunde årgången, 1927 /
107

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Martti Ruuth, Fredrik Gabriel Hedberg och Carl Olof Rosenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FREDRIK GABRIEL HEDBERG OCH CARL OLOF ROSENIUS IOI

lägga denna pessimistiska anmärkning: »Dock — det vet jag
väl — det skola de senare i alla fall skrika. Så gör
åtminstone Ternström m. fl. med mig, som dock tycks vara ganska
melanchtoniskt försiktig.»

Den sista anmärkningen Rosenius gör gäller yrkandet pä
en sann bättring, vilket enligt hans mening blivit i Hedbergs
skrift berört blott alltför i förbigående. Ja, Rosenius befarar
att av skriftens blivande läsare icke mången kommer att se
något tecken alls av yrkande på sann bättring, utan tvärtom
skola anse att det i skriften yrkas »det vem som helst vore en
rättroende kristen, som lät säga sig: ’allt är gjort, vad du bort’,
och blott tror». För sin egen del uppfattar Rosenius nog
annorlunda, vad Hedberg skrivit. »Där står ju» — säger han härom

— uttryckligen: »där (i den salighetsordning, som evangelium
förkunnar) visas alla oroliga och bedrövade samveten m. m., där
frågas: är du syndig? — oförmögen? vill du? m. m. Detta är
nog för mig och alla som inse att där är den rätta bättringen
redan förhanden, varest oroliga, bedrövade samveten i sin
hjälplöshet vilja taga hjälp av Kristo. Men jag undrar ändå om t.ex.
en not —■ ■— där borde stöta på och säga några ord om vad
som är den rätta bättringen, nämligen misslyckad bättring,
misströstan på sin bättring, överflödande av synden (Rom. 5:20).»

Till sist uppmanar Rosenius å egna och vännernas i
Stockholm vägnar Hedberg att i en följande skrift företaga sig att
skriva över ämnet »Schartaus och Bibelns predikosätt» för att
där upptaga striden mot den schartauanska »teologisk-filosofiska
nådeverks-anatomien». Ty Schartau, vilken Rosenius sade sig
icke vilja kalla Sveriges Spener, utan »vida värre», hade enligt
Rosenii tanke »en vida mera teologico-filosofisk
nådeverks-anatomi och en vida större auktoritet och infallibitet hos sina
anhängare, som utgöra ett stort, vidt utsträckt, tvingande,
tryckande, kvävande, ja, petrificerande parti, i synnerhet i södra

Sverige, men även genom vissa trakter av Norrland–-».

Hedberg är nu i Rosenii ögon liksom skapad till att rycka upp
det ogräs, vartill denne säger sig sakna både förmåga och tid.
»Tänk, käre broder, på saken, — utropar Rosenius entusiastiskt

— ty nu tycker jag mig se att Du skall göra’t.»

De av Rosenius gjorda anmärkningarna förblevo icke resul-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1927/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free