- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjunde årgången, 1927 /
188

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scotts verksamhet i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 8 2

MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN

senligen ifrån Z. Engelska Kyrkans åsigt, densamma som
methodis-terna godkänna, uttryckes sålunda: »Herrans nattvard är icke
allenast ett tekn af den kärlek Christne bör inbördes hysa för
hvarandra : den är fastmera ett sakrament af wår Förlossning genom
Christi död; aldenstund brödet som wi bryta är för alla, som
rätteligen, wärdeligen och med tro anamma detsamma, Christi lekamens
delaktighet, äfvenledes är wälsignelsens kalk, Christi blods
delaktighet. Transubstantiation eller förvandlingen af brödet och winet i
Herrans nattward kan icke bevisas av den hel. skrift, utan strider
emot dess tydeliga ord, öfverändakastar sjelfva naturen af ett
sakrament, och har gifvit anledning till mycken vidskepelse. Christi
lekamen meddelas, anammas och ätes i nattvarden endast på ett
himmelskt och andeligt sätt, och medlet hvarigenom Christi lekamen
anammas och ätes i nattvarden är tro». (Engelska Kyrkans XXVIII
artikel.)

Jag påstår visst icke att ofvanstående är det enda sanna
begreppet, än mindre att alla böra förkastas hvilka detsamma icke
erkänna, men säg sjelf om din definition af det Reformerta begreppet
gick så långt som denna trosartikel, ja om icke den war något helt
annat, en fjerde afdelning behöfdes visserligen, för att framställa
den mening din då närvarande broder har undfått att hålla och
försvara. — Återigen — du nämnde något såsom om endast den
Lutherska Kyrkan (hvilken som du naturligtvis förmenade, hade det
rätta, fullständiga begreppet) hemtade all den näring ur Altarets
sakrament, hvilken war der till finnandes och att andra, särdeles den
Reformerta, hade en magrare föda, och följakteligen icke kunde må så
väl. — Af frukten känner man trädet (säges det) och jag befarar
att denna bevisning kunde begagnas i motsatt rigtning; mitt inre
öga kastade vid dina ord härom sin blick omkring Christenheten,
och frågade, månne det wore så, att endast den Lutherska Kyrkan
är sund, stark, andeligen manhaftig, förkofrande sig i allt
evangeliskt godt; månne det visar sig att alla de andra, hvilka icke i allo
godkänna den store mannens åsigt om Nattvardsläran, lefva på
sämre föda, och utmerglas till allt andeligt lif i följd deraf. Jag
rår icke för att det verkeliga, i detta ögonblick uppenbarade
förhållandet syntes för mig helt annorlunda än din bevisning gifver
vid handen. Den, efter min upfattning, war så:

Endast den rätta åsigten af Nattwardsläran leder till den
rikaste andelig näring, men den Lutherska Kyrkan allenast
har denna åsigt, ergo har endast den Lutherska Kyrkan
den rikaste andelig näring.

Men man kunde äfven upsätta utan stor fara en sådan
syllogism som denna:

Christi församling i England står icke efter någon annan
i ren, practisk gudaktighet,

men den Lutherska läran om Nattwarden icke antages der,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1927/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free