Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - A. Religionsfriheten i allmänhet - 2. Frihet för trosbekännelser och religiösa ritualer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOVJET-RYSSLANDS KYRKA
3 1
vigsel bland kommunisterna. Tidskriften skriver därom: »Man
måste ta reda på huruvida dessa personer blivit uteslutna ur
partiet, eller om de på grund av ledarnas slapphet alltjämt
tillhöra vårt parti och bekläda ansvariga poster inom detta? Man
måste göra slut på detta demoraliserande fenomen och rensa
vårt parti från dessa obeslutsamma element, som vackla åt alla
sidor och åstadkomma avfall bland borgare samt virrvarr bland
arbetare och bönder.»
Tidningen »Den röda Uralen»1 skriver: »Bland oss finns ej
plats för sådana, som fortfarande tveka och ofta i hemlighet
fråga sig: Hur skall man ställa sig, i fall Gud verkligen existerar?
Detta leder till att man i dag tror på Gud, i morgon på djävulen,
i övermorgon på helgon och med hela partikommittén beger sig
på pilgrimsfärd, såsom skedde i guvernementet Tver.»2
I en kommun i guvernementet Tver, berättar tidningen
vidare, ägde en partikonferens rum, vid vilken frågan »om
kommunisterna och de religiösa ritualerna» ventilerades. Konferensen
antog följande resolution:
»Den religiösa tanken, som skapats av mänskligheten under
dess första utvecklingstillstånd och som sedermera omvandlats i
ett mäktigt medel för exploatering och förtryck, vilket
uteslutande grundar sig på massornas blinda tro, är en fullständig
motsats till den kommunistiska vetenskapliga tanken.
Det kommunistiska partiet, som förnekar religiositeten i alla
dess former och som kämpar mot religiösa fördomar, måste rena
sig själv från, för detsamma främmande, religiösa element.
För detta ändamål har konferensen givit partikommittén
i uppdrag att genom en enquéte undersöka partimedlemmarnas
synpunkt på religionen . . . De medlemmar, som utöva religiösa
ritualer och därmed diskreditera partiets auktoritet . . . måste
uteslutas ur partiet; kommittén bör vidtaga även andra
nödvändiga åtgärder.3
Sådana resolutioner kunde vi anföra i hundratal, men vi
tro, att det citerade är tillräckligt för att vi skola kunna bilda
oss ett omdöme.
1 År 1920, N:r 68.
* »Tverskaja pravda», år 1920, N:r 126.
3 Revolutionen och kyrkan, 1920, N:r 9—12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
