- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
46

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - A. Religionsfriheten i allmänhet - 3. Civila och politiska rättigheter utan trosbekännelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 8

ALEXANDER DE ROUBETZ

3. Civila och politiska rättigheter utan trosbekännelse.

Om vi vända tillbaka till lagarna, så se vi, att enligt dekretet
av den 23 jan. 1918 (§§ 2 och 3) civila och politiska rättigheter
äro oavhängiga av varje trosbekännelse.

I § 2 läses: ». . . inom republiken förbjudes att utgiva lokala
bestämmelser eller förordningar, vilka hindra eller begränsa
samvetsfriheten eller vilka giva privilegier eller företrädesrättigheter
på grund av tillhörighet till en eller annan trosbekännelse.»

Enligt § 3 avskaffas varje inskränkning i rättigheter på
grund av trosbekännelse eller brist på sådan. I anmärkningen
till denna paragraf bestämmes, att varje anvisning i officiella
akter på medborgarnas tillhörighet eller icke (tillhörighet) till
någon religion uteslutes. Samma bestämmelser träffas i Georgien
och i Armenien.

Senare skola vi se, vilka grupper av medborgare som stå
utanför denna lag, då vi skola tala om prästerskapets politiska
rättigheter.

Den sista punkten i avdelningen om den religiösa friheten
handlar om den antireligiösa propagandan.

§ 4 i Rsfsr:s konstitution, uppl. 19251, lyder: »Varje
medborgare har rätt till religiös och antireligiös propaganda» ,2 Denna
rättighet uppfattades till en början på olika sätt, vilket skapade
sovjetregeringen många bekymmer. Dåvarande tidningar och
tidskrifter behandla ofta frågor sammanhängande med en sådan
propaganda och man kan förstå, att denna utövades på ett föga
skickligt sätt. Många författare erkänna själv, att propagandans
metoder ibland antogo motbjudande former och att det hände,
att resultatet blev rent negativt. Regeringen — det
kommunistiska partiet och det centrala yrkesrådet — hade observerat
dessa fel och försökte genom en rad av cirkulär, förordningar
o. dyl. att föra propagandan in på rätta vägar. I tidningen
»Trud» (Arbetet) av den 9 juni 1923, N:r 125, finnes ett
cirkulär, som Unionens centrala yrkesförbundsråd (ry. VcSPS)
hade sänt till alla yrkesorganisationer angående den antireligiösa

1 Enl. konstitutionen av den 10 juli 1918, avd. II, kap. V, § 13.

2 Jfr § 9 av Georgiens konst.: § 6, mom. I, av Armeniens konst.; § 23
av Ukrainas konst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free