Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - A. Religionsfriheten i allmänhet - 3. Civila och politiska rättigheter utan trosbekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOVJET-RYSSLAND^ KYRKA
Mycket intressant är även det georgiska kommunistiska
partiets resolution, fattad i plenum under nov. 1924. Vi publicera
här några utdrag ur en artikel i den georgiska tidningen
»Österlandets morgonrodnad» av den 19 november 1924, N:r 707:
»Frågan om kyrkan har mycket ofta ventilerats inom vårt
parti. Man har nu fattat nödvändiga resolutioner; det finns
inte en enda partikamrat, som ej förstår, att vi gått för långt
i frågan. Den centrala kommitténs plenum fastslog nu, att man
grundligt och radikalt måste rätta sina fel. Allt tal om att våra
bönder ej ville ha någon kyrka och att de frivilligt ha gått med
på att stänga den är rent självbedrägeri.
Ofta säger man, att våra bönder ej tycka om präster; detta
är sant, men härav följer på intet sätt, att de ej vilja ha kvar
kyrkan. Det är också sant, att bönderna i Georgien ej äro allt
för religiösa, men man får ej glömma, att kyrkan är deras liv.
Att bönderna ej tycka om prästerna, det är ej något nytt. På
1840-talet skrev härom den berömde ryske kritikern Bjehnskij
i sitt brev till Gogol: »Då bonden talar om prästen, så river
han sig i huvudet».1 Så liten vördnad hade han för prästen.
Om nödvändighet att öppna kyrkorna ha våra bönder i
Mingrelien och i Kutafs talat. Man måste rätta misstaget, och
rätta det radikalt. Detta betyder, att man måste lämna varje
bonde möjlighet att begagna kyrkan, om de också blott äro ett
tio- eller hundratal. Med ett ord, man måste lämna bönderna
kyrkonycklarna och låt dem bedja, huru de vilja och till vem
de vilja. Låt dem själva sörja för kyrkans och prästens
underhåll. Vi skola här möta stort motstånd från våra kamrater;
men detta skulle vara ett grovt brott mot partidisciplinen och
medföra ett ytterligare fortgående på felaktig väg. Vi hoppas
därför, att partiet ej skall tillåta det. Partiets resolution har ej
fattats på måfå, utan för att genomföras i praktiken.»
Sådan är frågans ställning f. n. Såvitt vi kunnat bedöma,
har partiet måst ändra sina metoder i fråga om den antireligiösa
propagandan, men i praktiken är, så långt man kan se av
tidningarna, ställningen fortfarande oklar.
1 ry. uttryck för att visa, att man är missnöjd med någon.
4 — 2s304. Kyrkohist. Årsskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
