- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
50

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - B. Kyrkans fri- och rättigheter - 1. Kultens förrättande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



60 ALEXANDER DF. ROUBETZ

B. Kyrkans fri= och rättigheter.

i. Kultens förrättande.

Kultens förrättande. Enligt lagen råder kultfrihet. § 5 i
dekretet av den 23 jan. 1918 fastställer, att de kyrkliga
ritualernas fria förrättande tillåtes, så vitt de ej kränka den allmänna
ordningen och ej medföra angrepp mot sovjetrepublikens
medborgares rättigheter. De lokala myndigheterna hava rätt att
i sådana fall vidtaga nödvändiga åtgärder för att garantera
allmän ordning och säkerhet. Den 29 febr. 1919 utsände
folkkommissariatet för inrikes ärenden ett cirkulär1, enligt vilket
varje medborgare eller medborgarinna får rätt att i enlighet
med sitt samvete bekänna vilken religion som helst, så vitt
deras religiösa handlingar ej förbindas med kontrarevolutionära
eller brottsliga gärningar.

Tidskriften »Revolutionen och kyrkan» (N:r 2, 1919) skrev
angående dekretet, att de allvarligt troende först nu fått full
möjlighet att fritt bekänna sin religion, utan att söka statens stöd.

Kult och predikningar, så vitt predikan ingår i ritualen,
tillåtas fritt utan någon preliminär censur, men under villkor,
att dess innehåll faktiskt blir uteslutande religiöst.2
Sammankomster för att förrätta gudstjänst eller utföra andra religiösa
handlingar i särskilda för kulten bestämda byggnader, vilka
överlämnats åt grupper av de troende eller åt religiösa
samfund, få fritt förekomma, utan någon föregående tillåtelse eller
något meddelande till lokala myndigheter. De religiösa möten,
som organiseras av de troende (till antal mindre än 20 personer)
i privata lokaler, tillåtas, under villkor att organisatörerna
underrätta myndigheterna om tid, plats och mötesprogram.3

Det finns några ritualer, som enligt kyrkliga stadgar även
förrättas hemma. Hit höra själamässor, dop, sista smörjeisen
o. d. Sådana ritualer få enligt lagen utföras fritt, utan någon
anmälan till myndigheterna (ibid.).

* N:r 123/37, år 1919.

2 Instr. utgiven av justitiefolkkommissariatet och folkkommissariatet
för inrikes ärenden d. 19 juni 1923.

3 Projekt till administrativ stadga (i Rsfsr) enligt
justitiefolkkommissariatets redaktion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free