Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - B. Kyrkans fri- och rättigheter - 4. Religiösa sammankomster i privata våningar - 5. Hinder för att utföra religiösa ritualer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 8
Q 2 ALEXANDER DE ROUBETZ
eller andra trosbekännelsen. Som kyrkan är skild från staten,
anmärkes icke ens i passet något om religion.»
I stället för inregistrering av de troende reglerar
sovjetlagen endast den ordning, under vilken kultlokaler överlämnas
åt de troende, samt allmän ordning för religiösa sammankomster.
Enligt bestämmelserna ha de troende, om de äro mindre
än 20 personer, eller t. o. m. flere än 20, men ej ha särskild
kultlokal, rätt att arrangera religiösa sammankomster i privata
våningar, under villkor, att de på förhand underrätta lokala
myndigheter om tid och plats för mötet.
Om de troendes antal är större än 20 och dessa äga
kult-lokal pä bestämda villkor, så har, enligt vanlig
överenskommelse, en sådan grupp av troende rätt att fritt förrätta
kult-ritualer i denna lokal vilken tid som helst utan någon anmälan.
De troendes antal är ej begränsat, och enligt
justitiekommissa-riatets instruktion av den 24 juli 1918 har varje medborgare
av samma trosbekännelse t. o. m. mot dess vilja tillträde till
en religiös grupp.
Om en religiös sammanslutning räknar minst 50
medlemmar, betraktas den som ett religiöst sällskap, och för dylika
finnes en särskild stadga, inregistrerad enligt justitie- och
inrikeskommissariatens instruktion av den 27 april 1923. Enligt
§ i i denna instruktion måste varje religiöst sällskap äga sin
kyrkolokal, men undantagsvis kan det existera även utan sådan.
Vad beträffar religiösa sammankomster, så har det religiösa
sällskapet samma frihet som de troendes grupper.
5. Hinder för att utföra religiösa ritualer.
Mycket ofta ha vi sett i tidningarna, att man hindrat
gudstjänster med anledning av att prästerna anklagats för
kontrarevolutionära handlingar samt att vapen- eller livsmedelsförråd
funnits i kyrkorna. I sådana fall arresterades ofta prästerna
mitt under gudstjänsten och själva gudstjänsten avbröts, vilket
kränkte de troendes religiösa känslor. Under de första åren
hände det även, att de brutalaste åtgärderna vidtogos under
gudstjänsten, vilket uppretade församlingen mot sovjetregeringen.
Pä grund av sådana excesser infördes i strafflagen en ny be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
