Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - B. Kyrkans fri- och rättigheter - 6. Begränsning av de religiösa ritualernas fria utövande med hänsyn till platsen - 7. Begränsning av kyrkans frihet med hänsyn till tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q 2
ALEXANDER DE ROUBETZ
ljusstakar. Det är helt naturligt, att sådana minnesmärken ej
längre fingo stanna kvar i offentliga lokaler.
Nästan i varje statsskola, departement, sjukhus o. d. fanns
i Ryssland ett s. k. hemkapell, i vilket funktionärer vid sådana
institutioner med sina familjer samt elever eller de sjuka
samlades till gudstjänst. Antalet av sådana kapell var mycket
stort, och de omfattade ofta en fullständig församling, ibland
mycket talrik. Efter revolutionen avstängdes alla sådana kapell,
och deras inventarier överlämnades enligt allmänna (nya)
bestämmelser till staten. Senare skola vi visa, hur dylika
stängningar tillgingo. Här vilja vi endast nämna, att då sådana
kapell stängts, måste sjuka eller straffångar, som ville närvara vid
gudstjänst, gå till församlingskyrkorna, vilket ofta var omöjligt.
Därför har regeringen tillåtit präster att förrätta
privatgudstjänst för sådana personer i sjukhus, fängelser, asyler o. d.1
Alla slags religiösa ritualer, som före revolutionen utfördes
under bar himmel, d. v. s. på gatorna, på torgen, stå nu under
regeringens kontroll. I varje sådant fall måste myndigheterna
underrättas, åtminstone två dagar förut, och myndigheterna ha
rätt att förbjuda sådana församlingar.2
Under stora högtidsdagar (jul, Påsk m. m.) brukade
prästerna besöka sina församlingsmedlemmar och hos dem utföra
några kyrkliga ceremonier. Under de första åren efter
revolutionen förbjöds detta ofta, ehuru det var en fullkomligt privat
sak och ej var förbundet med något offentligt uppträdande.
För konsekvensens skull utgav justitiekommissariatet ett
cirkulär, enligt vilket sådana prästbesök ansågos tillåtna, emedan
religionen är en privat sak för varje medborgare i
Sovjetrepubliken.3
7. Begränsning av kyrkans frihet med hänsyn till tiden.
Före revolutionen funnos i Ryssland utom söndagarna några
andra helgdagar såväl kyrkliga som civila (borgerliga). Till de
första hörde (enl. lagsamlingen, bd XIV, del I, uppl. 1890):
1 Justitiekommissariatets förklaring av den i aug. 1919, N:r 917.
2 Justitiekommissariatets instruktion av den 24 aug. 1918, § 31.
3 Den 18 sept. 1923, N:r 23632.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
