Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. IV. Religiösa sällskap - 4. De religiösa sällskapens nuvarande organisation enligt sovjetlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOV|F.T-RYSSI.ANDS KYRKA
69
talrika cirkulär, instruktioner, förklaringar o. d., och läget är
icke mindre oklart för regeringens egna administrativa organ.
Mycket karakteristiskt är följande fall.
Den 20 juni 1924 anhöll den administrativa avdelningen
vid folkkommissariatet för inrikes ärenden (n:r 1413) hos
justitie-folkkommissariatets femte avdelning om upplysning angående
skillnaden mellan å ena sidan »de religiösa sällskapen», »de
troendes grupper» och å andra sidan medborgarnas
bönesammankomster. Avdelningen svarade sålunda1:
Såsom följer av justitiefolkkommissariatets instruktion den
24 aug. 1918 och av § i av instruktionen den 27 apr. 1923,
äro »de troendes grupp» och »religiöst sällskap» de inom det
religiösa området verkande samhällsorganisationer, åt vilka staten
överlämnat till nyttjande de kultbyggnader, som sekulariserats
enligt dekretet av den 23 jan. 1918.
Skillnaden mellan dem består däri, att staten åt »de
troendes grupper» till ett antal av minst tjugo personer överlämnar
till nyttjande kultbyggnader enligt normalöverenskommelsen.
För att stifta »ett religiöst sällskap» fordras åtminstone femtio
personer och en av regeringen stadfäst stadga, varför skillnaden
mellan ett sällskap och en grupp består i, att det förra kan
existera även titan kultbyggnaden.
Som varken »de troendes grupp» eller »det religiösa
sällskapet» äro juridiska personer, få de ej ha en juridisk
representation, men emedan de äro erkända såsom kyrkligt-sociala
organisationer, ha de rätt att för sina religiösa angelägenheter
med behörigt tillstånd ordna religiösa möten, vilket klargjorts av
cirkuläret den 15 aug. 1921, och vilken rättighet hittills
utnyttjats för olika slags möten av sekterister, av den »pånyttfödda
kyrkan» från maj 1923, m. fl. riktningar.
Vad beträffar den åsikten, att ett religiöst sällskap ej får
verka i flera bebodda områden på samma gång, så anser
justitiefolkkommissariatets femte avdelning, att båda dessa
organisationer kunna omfatta medborgare, boende i olika områden, med
villkor att dessa medborgare faktiskt begagna den åt dem
överlämnade byggnaden, såsom sker i Sovjetrysslands olika städer.
1 Brev av 28 juli 1924, N:r 20061.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
