- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
86

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. V. Kulternas tjänare - 3. Prästerskapets rättsliga ställning - a. Ingen valrätt eller valbarhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Q 2

ALEXANDER DE ROUBETZ

som väktare, sångare, organister och kyrkorådens medlemmar,
varvid en av orsakerna till att dessa räknas till den kategori,
som saknar rösträtt, är önskan att pålägga dem en skatt, som
man får betala i stället för uppfyllande av sina medborgerliga
plikter.

Presidiet föreslår de federativa republikernas
exekutivkommittéer att utfärda bestämmelser om att det alldeles icke är
tillåtet att på så sätt utvidga lagen och i synnerhet icke av
motiv, som ej ha något gemensamt med de principer, på grund
av vilka sovjetmyndigheten utestänger vissa medborgargrupper
från val. . .»

Men vilka anses enligt sovjetlagen vara kulttjänare?
Folkkommissariatet för finanserna besvarar i sitt cirkulär av den
26 febr. 1924, N:r 686, § 6, denna fråga sålunda:

»Till de religiösa kulternas tjänare höra endast de personer,
som räknas till prästerna och personligen förrätta kultritualer,
såsom t. ex. biskopar, präster, diakoner, rabbiner,
muhammedanska präster o. d.

Andra personer, som existera på inkomster av kyrkotjänst,
men ej förrätta ritualer, t. ex. psalmläsare, »prosvirner» (se
sid. 76), kantorer, klockare, sångare o. d., höra icke till de
religiösa kulternas tjänare.»

Av talrika förfrågningar till centrala myndigheter framgår
emellertid, att det för de administrativa organen själva ofta är
oklart, vilka kulttjänare, som äga valrätt. Så förfrågade sig i
juni 1925 järnvägarnas centralkommitté hos
justitiefolkommis-sariatet, om några inskränkningar i valrätten skulle träffa en
hos järnvägen anställd baptistpredikant, som i 20 år innehaft
denna tjänst som huvudyrke, ehuru hans prästerliga verksamhet
utförts på lediga stunder. Justitiefolkkommissariatet svarade, att
då hans verksamhet som predikant har ständig och ordinarie
karaktär och är en kulttjänares sysselsättning, måste detta
yrke anses såsom professionellt, och det spelar ingen roll, om
denna verksamhet utövas under fritid och t. o. m. utan
avlöning, emedan § 69 icke avser kulttjänst såsom grundyrke utan
såsom yrke i allmänhet. Om denna tjänst för närvarande är
utan avlöning, så kan likväl i fall av järnvägstjänstens förlust
predikantverksamheten förvandlas till betalbart yrke. På grund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free