- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
88

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. V. Kulternas tjänare - 3. Prästerskapets rättsliga ställning - a. Ingen valrätt eller valbarhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Q 2

ALEXANDER DE ROUBETZ

beta enligt legoavtal, och inga hinder finnas att intaga dem i
yrkesförbund.1

Ett mycket egendomligt problem uppstod i Irkutsk (Sibirien)
1924 angående frågan om varje kulttjänare får förrätta
gudstjänsten eller blott »en inregistrerad»?

Justitiefolkkommissariatet förklarade, att »i överenstämmelse
med principen om kyrkans skiljande från staten sovjetregeringen
icke inblandar sig i kultfrågor, ej heller utövar uppsikt över att
kulttjänare rätt utföra kyrkoritualer. Därför äro §§ 10 och 11
av VciK:s dekret, vilka paragrafer visserligen ålägga maktens
organ att övervaka de religiösa sällskapen men ej »de troendes
grupper» eller gudstjänstens förrättande, icke tillämpliga i denna
sak. Beträffande kulttjänare och kyrkorådens medlemmar
fordrar instruktionen blott offentlig förteckning på kulttjänarna, men
den talar ej om någon inregistrering av dessa. Över
kulttjänare i »de troendes grupper», vilka få »kyrkolokal till nyttjande»,
behövs ingen förteckning. Härav följer, att inregistreringen
inte är ett nödvändigt villkor för förrättande av gudstjänst.

En sådan praktik motsvarar den i Moskva, där kulttjänare,
som ej äro i de religiösa sällskapens tjänst (och sådana äro i
majoritet), i templen fritt få förrätta gudstjänst, emedan
ansvaret för de i templen hållna predikningarna och för
kult-tjänarnas uppförande ligger på grupperna och ej på
prästerskapet.

Kulttjänare får vara medlem av yrkesförbund, men endast i
fall att han ej längre tillhör prästerskapet. Vad
kyrkorådsmedlemmar beträffar så ha de rätt att vara medlemmar av
yrkesförbund liksom alla andra kulttjänare, som ej höra till
prästerskapet.

Enligt folkkommissariatets för folkupplysning cirkulär av
den 3 mars 1 g 182 är absolut förbjudet för prästerskapet av alla
bekännelser och religioner att innehava några befattningar i
skolorna.

1923 utgav justitiefolkkommissariatet och folkkommissariatet
för inrikesärenden en instruktion (den 19 juni), enligt vilken
kulttjänare ej få inneha plats i folkkommissariatet för folkupplysning,

1 »VciKS:S Izvestija» av 27 juni 1925, N:r 144.

* »VlCK:S Izvestija» av 15 mars 1919, N:r 57.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free