- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
89

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. V. Kulternas tjänare - 3. Prästerskapets rättsliga ställning - a. Ingen valrätt eller valbarhet - b. Kulttjänarnas restitution i civila rättigheter - c. Kulttjänarnas civila rättigheter och plikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOVJET-RVSSLANDS KYRKA 99

för rättsväsendet, jordbruket, för arbetar- och bondeinspektionen,
för livsmedelsärenden samt för inrikesärenden. Samma
bestämmelse finnes i utkastet till författning för »civiltjänsten».

b. Kulttjänarnas restitution i fulla civila rättigheter.
Sovjetregeringen anser kulttjänarnas verksamhet såsom exploatering
av andra medborgares arbete och därför ha de som sådana inte
rätt att delta i valen. Men så snart dessa personer upphöra att
existera på de andras exploatering och leva på de medel, som
de förtjäna med sitt eget arbete, ha de rätt att återinsättas i
sina civila rättigheter. Med andra ord, så snart prästerna
upphöra att vara präster, få de tillbaka alla civilla rättigheter.
Sådan är praktiken i RSFSR. Nästan samma regler finna vi i de
andra republikernas lagar.

c. Kulttjänarnas civila rättigheter och plikter. Berövade
sin valrätt, äga kulttjänare visserligen blott några civilla
rättigheter, men de hava många civila plikter. Under republikens
första period hade kulttjänare inga rättigheter, Men så
småningom började sovjetregeringen förstå, att man genom sådana
åtgärder når motsatt resultat mot det avsedda, och att man på
så sätt skapar folket martyrer för vissa idéer. För närvarande
se vi bl. a., att en kulttjänare har rätt att begagna ett
jordområde, i fall han själv med familj brukar det.

Folkkommissariatet för jordbruk har den 23 febr. 1923
utgivit ett cirkulär (N:r 201) angående jordutdelning åt kulttjänare,
vilket lyder sålunda:

1) De religösa kulternas tjänare äga inga särskilda rättigheter i
jämförelse med andra medborgare vid jorddelningen, ej heller hava
de någon företrädesrätt till den jord, som fore revolutionen tillhört
kyrkor och kloster, och som f. n. tillhör staten såsom nationaliserad.

2) I örerensstämmelse härmed måste jordutdelning för
kulttjänare och deras familj ske efter allmänna grunder, fastslagna i del 1
av Jordlagen, §§ 9 ff.

3) I fall ansökningar om jordförvärv samtidigt komma från
kulttjänare och från andra medborgare, som höra till arbetarklassen och
ej äro kulttjänare, så beviljas först de senare.

4) Kulttjänare och deras familjemedlemmar, som redan faktiskt
inneha jordlotter, bevara nyttjanderätten liksom andra jordinnehavare,
men kunna framdeles enligt lag berövas tomten (jordlagen § 18).

* »Sovjetjustitiedagsnyheter» 1923, N:r 11, s. 263.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free