Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. V. Kulternas tjänare - 3. Prästerskapets rättsliga ställning - f. Kulttjänarnas bostadsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q 2
ALEXANDER DE ROUBETZ
hus, som tillhörde kyrkorna eller församlingarna. Efter
bolsjevik-revolutionen, då alla hus nationaliserades, tvangs prästerskapet
och andra kyrkotjänare att flytta från sina fria bostäder. Nästan
alltid åtföljdes sådana tvångsflyttningar av mer eller mindre
brutala excesser. Regeringen blev till slut tvungen att taga hand
om dessa avhysningar. Vi ha en mängd cirkulär, dekret,
förklaringar o. d., som avse att reglera denna fråga.
Såsom grund för alla dessa ligger justitiefolkkommissariätets
och folkkommissariatets för inrikesärenden instruktion av den
19 juni 1923, § 14.
»På grund av kyrkohusens municipalisering erhålla
kulttjänare nödvändiga bostäder av bostadssällskap enligt för alla
medborgare gällande bestämmelser, varvid deras avhysning från
de våningar, som de f. n. inneha, måste ske endast enligt
folkkommissariernas råds dekret av den 27 april, 6 och 16 sept.
1922.»
Man kan förstå, att de lokala myndigheterna, sedan de hade
fått prästgårdar och kyrkohus i sin ägo och avhyst
prästerskapet, ej visste vad de skulle göra med dem. Man vände sig
då till centrala myndigheter med begäran om förklaring, vilken
erhölls den 23 aug. 1924, N:r 363.1
Enligt folkkommissariatets för inrikesärenden cirkulär
förklaras alla hus, vilka före revolutionen ägdes av kyrkliga
församlingar och voro byggda på kyrkornas bekostnad på tomter,
tillhörande kyrkorna, samt gårdar, byggda av bondekommuner
på kommunernas tomter för det lokala prästerskapet, vara
statsegendom och falla under de lokala rådens förvaltning.
Alla sådana hus och gårdar måste, om de äro bebodda,
först uthyras åt föreningen av hyresgäster, som bo i dem. Men
sådana, som ej äro bebodda, hyras ut i följande ordning till:
a) statsorganisationer, b) parti- och yrkesorganisationer, c)
husföreningar för gemensamt begagnande, d) enskilda personer.
De, som arrendera husen, måste svara för alla omkostnader
för reparation och husens bevarande i gott skick samt för alla
slags fastighetsskatter.
Härav se vi, att det ej kan vara tal om att prästerna skulle
få behålla sina våningar och gårdar, men de kunna liksom alla
1 Folkkommissariatets för inrikesärenden bulletin, 1924, N:r 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
