Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VI. De religiösa sällskapens funktioner - 2. Kyrkoegendomen och formerna för dess utlämnande till religiösa föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q 2
ALEXANDER DE ROUBETZ
1. De troende förbinda sig att skydda det åt dem överlämnade
templet, att begagna det enligt bestämmelse och att låta det begagnas
av alla sina medtroende.
2. De troende förbinda sig att med egna medel bestrida alla
löpande utgifter för templets och inventariernas underhållande,
nämligen: reparation, brandförsäkring, stats- och kommunalskatter o. d.
3. De troende måste föra inventarieförteckning över hela den
åt dem överlämnade kyrkoegendomen samt i den införa alla
nyin-komna kultföremål, vilka ej äro privategendom.
4. I fall de troende ej uppfylla ovannämnda skyldigheter,
återtager det lokala rådet templet, varvid de personer, i vilkas faktiska
ägo templet varit, bära hela ansvaret för templets och
ritualföremålens tillstånd.
Som vi se, är skillnaden mellan »överenskommelse» och
protokoll inte så stor. Fast förpliktelsen att ansvara för templet
med inventarier icke sker i juridiska former och protokollet ej
undertecknas mer än av den ena parten, är likväl ansvaret
detsamma.
Det är karakteristiskt, att sovjetmyndigheterna gått de
»gammaltroende» till mötes, men det får sin förklaring i att
under tsarismens tid de »gammaltroende» (t. o. m. 1906) voro
en förföljd sekt.
I alla överenskommelser, protokoll o. d. finnas alltid
bestämmelser, att de överlämnade kyrkolokalerna endast få nyttjas
till religiösa ändamål. Men snart visade det sig nödvändigt
att använda kyrkolokalerna även för andra ändamål, nämligen
för allmänna möten, konserter, föreläsningar, diskussioner,
undervisning i vissa ämnen, lärokurser o. d. Man visste inte, om
man kunde giva tillåtelse till dylika ändamål, vilka ej direkt
kunde betraktas som religiösa.
VciK förklarade i sin resolution av den 13 juni 19211, att
man i dylika överenskommelser får införa bestämmelse om att
kyrkolokalerna även få användas till annat än gudstjänständamål,
men dessa måste i så fall uppräknas i överenskommelsen. Vidare
måste tiden, under vilken kyrkolokalerna användas för sådana
ändamål, tydligt angivas.
Det är självklart, att den frågan först och främst måste
1 »Revolutionen och kyrkan» 1922, sid. 52 och 53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
