Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VI. De religiösa sällskapens funktioner - 6. Utgifter för byggnadernas underhåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOVJET-RVSSLANDS KYRKA 117
vilka templen äro byggda, så äro dessa ej befriade från
arrendeavgift och själva byggnaderna beskattas enligt VCIK:s dekret
av den 15 nov. 1922.
Men även efter detta dekret ha konflikter uppstått mellan
de troende och husföreningarna, emedan de sistnämnda jämte
f. d. prästgårdar (kyrkohus i städerna) även fatt övertaga
kult-byggnader. Många rättegångar ha igångsatts, emedan
husföreningarna av de troende fordrat arrendeavgift för kultlokaler.
Dessutom ha de troende klagat över att husföreningar, som fått
nyttjanderätt till prästgårdar, exploaterat öppna platser, i det
de uthyrt dem åt saluståndsförsäljare, vilket stört gudstjänsten
och åstadkommit nedsmutsande av templets omgivningar. De
troendes grupper måste enligt lag svara för renhållningen på
dylik plats, vilket förorsakat dem ytterligare utgifter.
Justitie-folkkommissariatet förklarade det då vara oriktigt att jämte
prästgårdar till husföreningar även överlämna kultbyggnaderna,
emedan sådana utgöra statsegendom »sui generis», av särskilt
slag, och annullerade alla sådana överenskommelser (6 maj 1924,
N:r 11482).
Kyrkolokaler belägna i de municipaliserade husen beskattas
efter andra principer än sådana, som utgöra särskilda
byggnader (tempel). Hyra för kyrkolokaler, som stå under sällskapens
förvaltning, utgör en summa ej överstigande tre rubel pr
kva-dratsagén (I sagén = 4,552 kvm.); för sådana, som stå under
privata personers förvaltning, en summa ej understigande tre
rubel pr kvadratsagén.1 För kultbyggnader betalas ej hyra,
men däremot skatt. Enligt finansfolkkommissariatets cirkulär2
skola alla tempel, bönhus, synagogor o. d., som i städerna
överlämnats till olika religiösa sällskap, påläggas
kommunalfastighetsskatt. På landet beskattas de inte. Dessa byggnader
beskattas efter deras taxeringsvärde i procent, som ej får
överstiga en åttondels % pr år av byggnadens värde.
Den »förnyade» kyrkans synod ansökte i början av 1924
hos finansfolkkommissariatet, att deras kultbyggnader skulle be-
1 Folkkommissariatets för inrikesärenden förklaring i tidskr.
»Kom-munålnoje delo» 1925, N:r 4, sid. 78.
2 3 sept. 1923, N:r 102 samt 3 dec. 1924, N:r 7 och 7 jan. 1925,
N:r 484.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
