- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
117

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VII. Kyrkoegendom - 1. Kyrkoegendom av historisk och kulturell betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOVJET-RYSSLANDS KYRKA

I 2 I

turkoser o. s. v., så att dess värde var över 100,000 rubel. Av
nästan samma värde, mera än 90,000 rubel, voro prydnaderna
på Kazanska Madonnan i Petersburg. Ännu mera värdefulla
voro prydnaderna på Iverska Madonnan i Moskva. Alla dessa
dyrbarheter, voro gåvor av privata personer, ex voto, såsom
tacksägelse för Guds nåd. Dessa dyrbarheter plundrades först av
rövarband och det, som var kvar, konfiskerades 1922 för att rädda
de hungrande under hungeråren. Vi äga några intressanta siffror
över konfiskerade kyrkodyrbarheter, återgivna i sovjets officiella
tidningar. I Moskva med förstäder konfiskerades ur tempel och
kloster av alla trosbekännelser: 40 kg. guld, 14,522 kg. silver,
40 kg. brons, 24 kg. ädelstenar — utom diamanter — 1,872
briljanter och 1,636 diamanter. I hela övriga Ryssland
konfiskerades: 342 kg. guld, 391,200 kg. silver, 33,700 briljanter,
57 kg. pärlor, 43,711 övriga ädelstenar, 1,880 rubel i
guldmynt och 12,422 rub. i silvermynt. Men alla dessa siffror äro
ofullständiga, ty efter dessa officiella siffror ha vi påträffat
uppgift om, att man i Kief hade konfiskerat två biskopsmitror av
50 miljoner rubels värde vardera samt i Jürjevskij-klostret i
Nov-gorod dyrbarheter för mer än 1 milj. rubel.

Detta anger emellertid blott föremålens rent materiella värde.
Regeringen visste, att kloster och tempel av olika
trosbekännelser innehade stora rikedomar, liksom att mycket därav dels
blivit bortrövat och förstört, dels sålt till utlandet såsom
antikviteter. För att bevara dessa kulturella och materiella
dyrbarheter utgavs den 5 oktober 1918 en instruktion om
konst-och antikvitetsföremålens skydd. Enligt instruktionen skola
särskilda kommissioner utses av representanter från lokala råd,
museistyrelser och inspektion, vilka kommissioner skola
fastställa det konstnärliga och historiska värdet av all
kultegen-dom (hit höra kultbyggnader, kultföremål, gravstenar och
monument m. m.) och sortera dem enligt tre kategorier:

1) föremål, vilka enligt instruktionen skola överlämnas åt
de troende, 2) föremål, som omedelbart måste överlämnas till
riksmuseerna, 3) föremål, som måste överlämnas till
»riksskattkammaren».1

1 Lagsaml. 1918, N:r 73, sid. 794. Nästan samma bestämmelser finnas

i VciK:s dekret av 27 dec. 1921.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free