Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VII. Kyrkoegendom - 2. Egendom, som fore sekulariseringen tillhört kyrkliga och religiösa sällskap, samt regler för dess realisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O
ALEXANDER DE ROUBETZ
rades i de 157 privata kapellen, belägna i stadens olika delar.
Fastän kapellen voro stängda, kunde rådet ej ansvara för, att
föremålen fingo vara i fred på grund av de oroliga tiderna.
Dessutom kunde rådet ej »likvidera» dessa kapell och använda
dem till nyttiga lokaler för sovjetorgan, emedan de voro
proppfulla med kultföremål, möbler o. dyl. Därför ansåg rådet det
vara alldeles nödvändigt att befria kapellen från kult- och
hus-gerådsföremål. Men att flytta alla saker — ofta mycket
skrymmande, såsom t. ex. skiljeväggar mellan altarrummet och
huvudskeppet — till ett magasin skulle kosta mer pengar och
arbete, än rådet ansåg sig kunna disponera för ett sådant
ändamål. Dessutom ansåg rådet lämpligt att nedsmälta klockorna
för olika industriella behov och på så sätt täcka penningbristen.
Med detta förslag vände sig Leningradrädets administrativa
avdelning till lokala justitieavdelningen den 28 juli 1922 (N:r
10363). Justitieavdelningen sände förslaget vidare till
justitiefolkkommissariatet och bifogade ett utlåtande, i vilket den
yttrade, att den anser nödvändigt att upprätta ett magasin till
förvaring av alla dessa saker. Dessutom ansåg den, att alla
kultföremål, beslagtagna från privata kapell, måste realiseras,
emedan förvaring av dylika är ändamålslös och kostsam. Till de
troendes grupper få överlämnas föremål, som användas vid
gudstjänsten, men ej möbler, mattor o. d. Vad klockorna
beträffar, ansåg avdelningen deras användning till något
industriellt ändamål vara fullkomligt i sin ordning (3 aug. 1922,
N:r 20823).
Justitiekommissariatet gav den 25 aug. 1922 en ytterst
intressant förklaring, som vi tillåta oss att citera ordagrant:
»Kommissariatets femte avdelning anser det vara fullkomligt
riktigt att skaffa en särskild lokal till förvaring av kultföremål,
till vilka även kyrkklockor höra. Alla föremål av guld, silver
och andra dyrbara metaller måste överlämnas till kommissionen
för bekämpande av hungersnöden; en del av dessa dyrbara
föremål skall utgöra ersättning för de guld- och silverföremål, vilka
stannat kvar hos de troendes grupper i deras församlingstempel.
Alla kultföremål, som skola magasineras, måste mycket
noggrant inventeras. Sådana saker, som skola magasineras, kunna
utnyttjas för olika ändamål och även säljas, i fall de ej ha ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
