- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
126

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VIII. Huru principen om kyrkans skiljande från staten blivit praktiskt genomförd i statslivet - 2. Skolans skiljande från kyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2 O

ALEXANDER DE ROUBETZ

1923 utgav folkkommissariatet för upplysning och
folkkommissariatet för inrikesärenden en instruktion1 om barnens
undervisning utanför skolan. Enligt instruktionen får man ej
samtidigt undervisa bara utanför skolan till ett antal större än tre.
Blott kvalificerade lärare ha rätt att undervisa dessa barn.
Under denna undervisning faller även religionsundervisningen.

Vi måste stanna inför en ytterst intressant förklaring från
justitiefolkkommissariatet angående religionsundervisning för barn
yngre än 18 år.

Domkyrkoförsamlingsrådet i Petrosavodsk (ryska Karelen)
väckte frågan om tillåtelse för privatreligionsundervisning i
tempel eller i hemmen för barn under 18 år. Justitieavdelningen i
Karelen, som åberopade sig på folkkommissariatets för
upplysning beslut, att religionsundervisningen för alla trosbekännelser
i privata hus eller i templen ej tillåtes för barn under 18 år,
meddelade karelska exekutivkommittén, att gruppundervisning
av barn i »s. k. guds lag» blir detsamma som de nu avskaffade
teologiska skolorna. Församlingsmedlemmarnas påstående, att
människan blott kan uppfylla sin höga mission, då hennes liv
grundas på den evangeliska läran, är alldeles grundlös, emedan
religionen ej förmår göra den arbetande till en god medborgare
och sedlig människa, utan blott hans kamp för samhällslivets
uppbyggande på basis av rätt förstådda klassintressen och
naturens lagar.

Om de föräldrar, som vilja undervisa sina barn i »guds
lag», i detta fall skulle vilja åberopa sina föräldrarättigheter, så
kan sovjetregeringen likväl icke i hänvisningen till dessa se en
orsak till obligatoriskt tillstånd för religionsundervisning, emedan
under en socialistisk regim hela samhället är intresserat av att
ungdomen skall få en tillbörlig, vetenskaplig undervisning och
uppfostran.

Enligt § 153 av lagen om civilregistratur2 förverkligas
föräldrarättigheter endast med hänsyn till barnens intressen. Det
är enligt denna lag otvivelaktigt, att barnens undervisning i »guds
lag» har till följd ett förmörkande av deras förstånd, och sovjet-

’ Instruktion av 22 dec. 1923, N:r 461, public, i folkkommissariatets
för upplysning bulletin av 22 jan. 1924, N:r 1.

2 Lagsam 1. 1918, N:r 76—77, § 818.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free