Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VIII. Huru principen om kyrkans skiljande från staten blivit praktiskt genomförd i statslivet - 2. Skolans skiljande från kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOVJET-RYSSI.ANPS KYRKA
regeringen, vilken är pliktig att sörja för barnens uppfostran
och undervisning, har både rätt och plikt att skydda dessa unga
hjärnor, så att de ej fyllas med vidskepelse, vilket
prästerskapet eftersträvar genom undervisning i »guds lag».
Karelens exekutivkommitté liksom justitiefolkkommissariatet,
hos vilket kyrkorådet sedermera anförde besvär, avböjde därför
ansökan.1 Men ha föräldrarna rätt att själva undervisa sina barn
i religion eller hemma anställa lärare för sådan undervisning?
Stödjande sig på dekretet om kyrkans skiljande från staten
förklarade justitiefolkkommissariatet, att föräldrarna få hemma
undervisa sina barn i religion eller för samma ändamål anställa
en lärare, men under villkor, att denna undervisning ej har form
av gruppundervisning, d. v. s. ej för flera än tre elever.2 »Hemma»
fattar man såsom motsats till skolan, d. v. s. i skollokalen eller
i kultbyggnaden. Det spelar enligt kommissariatet ingen roll
om undervisningen sker hemma hos föräldrarna eller hos läraren;
huvudsaken är att undervisningen ej får vara gruppundervisning.3
I september 1924 vände sig lutheranska präster till
justitiefolkkommissariatet med förfrågan, om konfirmationsläsningen
skulle anses såsom religionsundervisning.
Justitiefolkkommissariatets femte avdelning förklarade, att konfirmationsläsningen
motsvarar undervisningen i »guds lag» och sålunda faller under
samma restriktiva bestämmelser som denna.4
I Ukraina äro ännu strängare lagar. Så får t. ex. inte
ungdom under 18 år vara medlemmar av religiöst sällskap, ej
heller vara närvarande vid några religiösa möten, vid vilka
religion läres, d. v. s. bibelstunder, missions- och predikomöten
o. s. v. Ej heller får man för dem anordna särskilda
ungdomsmöten. Om ungdom under 18 år tvingas att bevista gudstjänst
mot sin vilja, så måste lokala exekutivråden vidtaga åtgärder.5
Samma bestämmelser finnas i Vitryssland, där alla judiska
religiösa skolor (s. k. cheder, talmudtora, eschibot) blivit stängda.5
’ Den 8 maj 1922, N:r 227.
3 Den 16 mars 1924, N:r 18711.
3 Ibdm.
4 Den 29 sept. 1924, N:r 73.
s Ukraina. Folkkommissariatets för inrikesärenden instr. av 15 okt. 1925.
6 Vitryssland, den 26 maj 1922 (Lagsaml. 1922 N:r 5, § 87).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
