Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. X. Ryska sekterister och dessas reorganisation efter nya kommunistiska principer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOVJET-RYSSI.ANPS KYRKA
Så lydde inbjudningen. Tyvärr ha vi ej kunnat få uppgift
om huru tnånga sekterister, som svarat på uppmaningen. Vi
veta endast, att regeringen har experimenterat med olika formier
för sådana kommuner, som fått namn av samfund (eller
arbetarförening, på ry. artét], sällskap, kommun, men vilka egentligen
voro kooperativa sammanslutningar. I stadgar för sekteristerna
finna vi en fras som denna: »Jordbrukskommissariatet anser det
ej vara nödvändigt att bekänna religiösa idéer för att få intrade
i någon hushållsorganisation; det betraktar såsom oantagliga och
överflödiga sådana paragrafer i de religiösa hushållskommunernas
stadgar, söm förbinda deras medlemmar att erkänna bestämda
religiösa åsikter».
Så vitt man kan bedöma, ha inte så många sekterister
antagit inbjudningen, emedan man försökt organisera dylika
hushållskommuner av f. d. munkar och nunnor från de stängda
klostren, nämligen av klostrens lägre personal, noviserna,
manliga eller kvinnliga, som av bolsjevikerna betraktas såsom
exploaterade av munkarna.
Fore Revolutionen delades de ryska klostren i samhälleliga
eller sådana kloster, där antalet av munkar (resp. nunnor) var
bestämt och där inga munkar (nunnor) hade rätt att inneha
någon egendom, emedan de avlagt löfte om fattigdom, och icke
samhälleliga kloster, där munkarnas antal är obestämt och var
och en, som inträder, själv måste uppehålla sig med egna medel
och bo i ett rum eller cell, som han låtit inreda eller köpt för
egna medel och som tillhör honom, fastän tomten under
cellbyggnaden tillhörde klostret.
Enligt ryska lagen före revolutionen1 hade munkar, som
byggt eller köpt sig en cell i klostret för sina egna medel, rätt
att sälja, skänka eller överlämna den till en annan munk under
vissa villkor, men efter ägarens död övergick cellen till klostret.
Enligt dekretet om kyrkans skiljande från staten blevo alla
kloster sekulariserade och gjordes till statsegendom. Munkarna
fingo rätt att lämna klöstren och börja en produktiv verksamhet,
varigenom en sådan f. d, munk ^ck alla en sovjetmedborgare
tillkommande rättigheter. , ,
1 Lagsaml. bd IX, §§ 262 och 419, samt synodens, resolution av
10 nov. 1871, N:r 64. - •>
ii—28304. Kyrkohist. Årsskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
