Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Ivar Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stockholms plats i den kyrkliga indelningen
19 i
säker, men som har alla sannolikheter för sig, att hans
efterträdare, Nicolaus Catilli 1306 invigt Stockholms bykyrka och
därvid helgat den även åt ärkestiftets skyddspatron Sankt Erik.1
I sin disputation De Stockholmia (I, s. 19. Uppsala 1726)
omtalar Grundel, att han av biskop Rhyzelius mottagit en notis
härom. Rhyzelius, den bekante kyrkohistorikern, har haft
tillgång till källor, som numera äro förlorade, och det kan ha varit
ur en av dessa, han hämtat sin ifrågavarande kunskap, om
vilken ingen samtidig källa har något att förtälja. Genom denna
invigntngshandling av stadens huvudkyrka kan man anse, för så
vitt den icke av annat motsäges, stadens inrangering inom
Uppsala stift definitivt vara manifesterad.
Arkebiskop Nicolaus Catilli, som tillhörde en förnäm släkt,
var sambroder med Carolus Thydiski (Thydisca, den tyske), som
1308 nämnes som hövitsman över Stockholms slott.2 Det
omtalas i Erik den heliges mirakelsamling, att han, som var
konung Birger Magnussons högtbetrodde man och hans »tömare»,
under sin konungs svåra sjukdom rått honom att vända sig till
Erik den helige, Uppsala skyddspatron, med bön om hjälp och
på sin herres vägnar i det syfte företagit en vallfart till
Uppsala. Själv hade han blivit botad av Uppsalahelgonet för en
svår ögonsjukdom3, och detta hade även tidigare med gott
resultat anlitats av en föregående ståthållare i Stockholm, herr
Saxe.4 Dessa hade sålunda haft särskild anledning att visa sin
erkänsla åt domkyrkan i Uppsala.5
Förbindelsen mellan Stockholm och ärkestiftet har tydligen
då i början av 1300-talet icke varit så stark, att man kunnat
göra alla rättigheter gällande. På konciliet i Vienne 1311 under
påven Clemens V hade utskrivits en allmän korstågsskatt att
’ Enligt benäget meddelande av professor Johnny Roosval stämmer
denna uppgift väl, med vad man vet om kyrkans äldsta byggnadshistoria.
2 Sv. D. II, s. 523. 1308 273.
3 S. R. S. II, s. 297.
4 S. R. S. II, s. 303.
5 I ett föredrag inför Samfundet Sankt Erik 1919 I4/u »Erik den
helige som Stockholms skyddspatron» har jag sökt visa, att Erik den helige,
som från 1300-talets första år börjar betraktas som stadens skyddspatron,
just ernått denna ställning genom Uppsalastiftets kyrkliga supremati över
staden. (Tr. i Samf. Sankt Eriks årsbok 1920.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
