Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Ivar Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 84
ivar simonsson
att ärkestiftet skulle delas i tre stift och att vidare ytterligare
ärkesäten, jämställda med Uppsala, skulle upprättas, men att
upptaga den gamle kungens strävan att nedbryta den kyrkliga
storheten var nu icke längre tal.1
Under 1500-talets senare hälft kan man i Stockholm spåra
en spirande kapitelbildning, som man torde kunna datera från
tiden omkring Johan III:s tronbestigning. Denne konung, som
ju var varmt intresserad för kyrkans storhet och glansen i dess
framträdande, visade också det allra största intresse för
Stockholms ecklesiastika förhållanden, ett intresse, som tog sitt mest
påtagliga uttryck i hans återuppbyggande av kyrkorna på
mal-marna och grundandet av en teologisk högskola på
Riddarholmen, Kloster-Lasses berömda läroanstalt, efter dennes fall rent
protestantisk. Redan 1570 (Tänkeboken 1569—71, p. 167,
Rådhusarkivet) omtalas i Stockholm en poenitentiarius, en
prästerlig-beställning, som brukar vara bunden till ett domkapitel. I de
båda nya kyrkoordningar, som tillkommo under Johans tid,
nämnes emellertid icke något kapitel, eller för att hellre nämna den
senare termen, konsistorium för Stockholm. Den senare
kyrkoordningen, Nova ordinantia ecclesiastica 1575, har dock
åtskilliga mera ingående bestämmelser för Stockholm. I den stadgas
som behövligt, att studen får flera kyrkor och en lector
theo-logiae, som skall undervisa den förnämare ungdomen, men den
kallar stadens kyrkoherde ärkebiskopens suflraganeus och ställer
honom sålunda under denne. Till denne kyrkoherde ställes
prästen i tyska kyrkan i ett bestämt lydnadsförhållande, och
han far ganska vittgående befoganheter över hela staden och
har rang närmast efter biskoparna.2 Förutsättningen för en
kapitelbildning kan ju sägas vara given redan i Gustaf Vasas
donation av underhållsmedel till en särskild predikare och en
skolmästare förutom kyrkoherden (Gustaf Vasas registratur
1529 4/3), och kleresiet i staden har sedan oavbrutet vuxit i
antal och kunde därigenom giva underlag för åstadkommande av
ett självständigt kapitel i Stockholm, som hade möjligheter att
1 ^Spegel,) Skriftelige bevis Hörande till Swenska Kyrckio-Historien
(etc.) Ups. 1716, s. 114.
a Kyrkoordningar före 1686, I, s. 348.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
