Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Ivar Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stockholms plats i den kyrkliga indelningen 19 i
som dem till höra och wederbör». De övriga consistoriales
anhöllo att få taga denna i närmare skärskådan. I kanten av
protokollet är antecknat datum, 1651 27s. Detta måste vara
riktigt, då det ju hade varit märkvärdigt, om
konsistoriemedlemmarna ett helt år skulle svävat i okunnighet om den. Dagen
är sålunda densamma som anges i 1668 års instruktion, där man
tydligen tagit fel på året. I riksregistraturet finnes den likväl
icke inskriven, och man kan ju därför tvivla på om den i
vederbörlig ordning utfärdats.1 Ett senare förslag till instruktion,
daterat juni 1655, är ungefär identiskt med 1651 års instruktion,
om än något utvidgat.2 Det har tydligen varit Emporagrius’
avsikt att söka få Karl X Gustafs konfirmation på sin gamla
instruktion. Förslaget har emellertid den upplysande påskriften
»moste inthet wara uthgångit» och saknas likaledes i
riksregistraturet. Emporagrius, som tog livlig del i förarbetena för
den nya kyrkolagen, förde även frågan på tal i
kyrkolagskommittén. Dess protokoll 1658 I5/3 upplyser om att man då
diskuterat frågan om man från Stockholms konsistorium finge
appellera till consistorium upsalense eller till ett eventuellt
con-sistorium generale och om ärkebiskopen borde resa till
Stockholm, då viktigare saker där förehades, eller kunde nöja sig med
ett ombud. Härom beslöts emellertid ingenting.3
För bildandet av ett självständigt prästerligt konsistorium
i Stockholm fanns även ett annat hinder än ärkebiskopens
presidium och kyrkoherdarnas inbördes rivalitet. Sedan medeltiden
hade borgmästare och råd haft ett avgörande inflytande på
Storkyrkans, den egentliga stadkyrkans, ekonomiska förvaltning,
och pretenderade en liknande ställning även i förhållande till de
övriga församlingarna i staden.4 Särskilt gjorde de också sin
myndighet gällande vid tillsättande av kyrkoherdar och
cappel-laner samt i alla ärenden, som rörde stadens skolväsen. När
omedelbart efter tilkomsten av 1634 års regeringsform frågan
även uppstod att ordna stadens styrelse i kollegier, var det
alltså i full konsekvens med den föregående utvecklingen, som
1 1 riksrådet har den enl. prot. icke varit på tal.
2 Acta ecclesiastica. Riksarkivet.
3 Engeströmska saml. B. X. 157. Kungl. Bibi.
4 Se härom min framställning av Storkyrkoförsamlingens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>