- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
192

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Ivar Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 192

ivar simonsson

i staden». Häremot protesterade Pontinus och förklarade, att
dylika frågor behandlades av kyrkoherdarna och församlingarna.
Thegner vidhöll emellertid ganska högdraget magistratens
kompetens: »Ofverståthållaren och magistraten uthi dhenna stadhen
hafwer altijd competerat att upsättia och författa sådana
ordningar, som till kyrckiornes och församlingarnes bästa lendha
kunna», och han ansåg sig icke utan överståthållarens
medgivanda kunna utlämna förslaget till prästerskapets och
församlingarnas enskilda överläggningar. Denna förvärvades
visserligen vid ett kommande sammanträde (1674 2%) men endast
som »en civilitet och höfligheet» mot prästerna, vilka beskylldes
att »gierna willia twinga sigh uthom theras embete uthi dhet
som werldzliga pehrsoner och magistraten tillhördhe».
Ställningen var emellertid nu betydligt gynnsammare för konsistoriet
än 1652 och magistratens kamp att bevara sitt målmanskap
fullständigt hopplös. Genom utfärdandet av 1686 års
kyrkolag, som icke hade någon plats för detta, blev magistratens
position helt bruten. Det bör emellertid betonas, att
magistraten genom sin politiska maktställning inom staden i viss
mån hade haft förmåga att sammanhålla densamma som en
kyrklig enhet intill dess att konsistoriet blivit nog starkt och
självständigt att kunna övertaga denna uppgift.

En ny ordning för konsistorium hade utfärdats 1668 l6/i i
den instruktion, som gavs åt den nye pastor primarius Nicolaus
Rudbechius.1 Den hänvisar till en av drottning Kristina
utfärdad och av Karl X Gustaf bekräftad instruktion för
Em-poragrius. Den ordning, som i denna 1668 års stadga fastslås,
ligger till grund för bestämmelserna om Stockholms stads
konsistorium i 1686 års kyrkolag och 1687 års förorning om
rättegångar vid domkapitlen och är än i dag normerande för stadens
kyrkliga förvaltning.

Stockholms konsistorium jämställes här med domkapitlen,
och om någon instansordning är icke längre tal, det skall hafva
»samma rättighet, anseende och myndighet, som andre
Con-sistoria i Riket nu hafwa». Ärkebiskopen är den »förnemste

1 Riksregistraturet, s. d. Riksarkivet. I väsentliga delar tryckt hos
WlLSKMAN, Swea Rikes Ecclesiastique Wärk, Sthlm, 1760, s. 150.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free