Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - I. Inledande anmärkningar - 2. Företalet till KO. 1571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i o
e. färnström
nunneväsendet. Sedan han så i korthet avfärdat de påviska,
övergår han att bemöta de andras skäl.
I sitt försvar mot sakramentarierna för de stadgar och
förordningar, som den utgivna KO. innehåller, skiljer LP. mellan
dem, som äro absolut av nöden, för att allt (enl. i Cor. 14) skall
kunna tillgå skickligt och ordentligt och dem, som möjligen
skulle kunna avskaffas men ändock behållits. Till de förra
räknar han »alla ordningar, som gå på wissa och bestämda tidher
och bequemligh rum», i allmänhet således allt som hör till den
yttre organisationen och arbetsfördelningen inom kyrkan.
Vidare omnämnas de »Formler och Ordningar, som man behöffuer
til så mångahanda christheliga handlingar uthi Församblingene,
till predikan, Döpelse, Herrens nattvard etc.», med ett ord alla
olika formulär. Här måste vissa formulär vara bestämda, »ty
om var och en gjorde, som honom tycktes för gott, så kan
var och en tänka, hur mycken oskicklighet skulle komma därav».
— Till dessa ordningar, som äro nödvändiga, höra ock
bestämmelser angående kyrkotukt och allmän ordning vid gudstjänst
liksom även en del andra, som enligt somliga t. o. m. hava
apostolisk tradition för sig. Alla dessa ordningar får man nu
ej, såsom sakramentarierna vilja, förkasta, därför att de ock
varit i bruk under påvens tid, utan emedan de äro nyttiga och
nödvändiga, måste de behållas. Och här finnas så i företalet
några uttalanden om den sanna kristliga friheten och dess
ställning till stadgar och bud, som särskilt böra ihågkommas. En
kristen är visserligen, säger han, efter Anden fri, »ej allenast
från thenna Stadgarna utan ock så ifrå Gudz eghen bescreffne
lagh och budord, ty i det han är from, är han sig själv lag nog».
Men ändock är han pliktig att göra, som Paulus betygar om
sig, när han säger: »Fastän jag är fri för var man, har jag dock
gjort mig till var mans tjänare». En kristen är vidare ej blott
ande utan ock kött och blod, och för detta behövs bud och
stadgar. Men dessa stadgar få dock ej binda den kristne, som
judarna bundos av sina stadgar, utan de måste kunna hållas
med ett gott samvete. Eljes böra de förändras. Dock få
förändringar ej göras ovist, obetänksamt och ständigt utan i rätt
tid och av sådana, som kunna därtill vara mest betrodda. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
