- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
205

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - I. Inledande anmärkningar - 2. Företalet till KO. 1571

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om källorna till i 5 7 i års kyrkoordning 2 iq

är den ursprungliga reformatoriska anden, som talar ur dessa
L. Petri ord.

Han övergår sedan att mot sakramentarierna försvara de
bestämmelser och stadgar i KO., som ej äro nödvändiga, för
att allt skall tillgå ordentligt, men som dock behållits. Hit hör
t. ex. exorcism, salt och ljus vid dopet, valda mässkläder, altare,
upphöjande och konsekrering av sakramentet m. m. LP. räknar
nu allt detta till res indifferentes, d. v. s. sådana ting, att en
kristen församling kan bruka dem eller låta bli. Här försvarar
nu också LP. den kristliga friheten. Om dylika saker har
skriften varken givit befallning eller förbud, och därför må här den
kristliga friheten råda, då den ej vållar någon skada. Man får
ej kasta bort själva saken med missbruket. Själva saken är i
och för sig ej så viktig, men det är en principfråga, om
kristlig frihet får råda eller ej, och det är viktigt. »Om sjelva tinget,
hwad heller det står eller faller, have vij medh ingen något
trätta, utan allenast om wår Christeliga frijheet, som wåra
wider-sakare oss förkrenckia, när the oss nödga wilia, antingen til
thesse tingest, eller ifrå.» Särskilt tar LP. upp frågan om
exorcism vid dopet, som han i korthet försvarar i anslutning till
Paulus och kyrkans lärofäder såsom Augustinus.1

Efter att så hava klargjort sin ställning till såväl de
»påviska» som sakramentarierna tar Laurentius Petri i slutet av
sitt företal även upp frågan om kyrkans förhållande till den
världsliga överheten. Han framhåller först, att den
kyrkoordning, som nu av trycket utgår, och som är en översedd
upplaga av den förut (1561) utgivna, av vilken blott ett fåtal
exemplar funnos, har karaktär av kungligt påbud, så att »alla
öfwer hela riket vid tilbörligit straff uhti Kyrkionnes handlingar
sigh effter thenna ordningen hålla och retta skola». Ty det
tillhör den konungsliga plikten och ämbetet att ej blott ha
omvårdnad och omsorg om världsliga saker utan ock om det, som
hör till gudomlig ära och undersåtarnas eviga väl och ve.

Och därefter ställes den världsliga överhetens förhållande
till religiösa och kyrkliga frågor helt och hållet under pliktens
synpunkt. Överheten är pliktig att lyda »båda Mosi tavlor»,

1 Jämför till detta: Rodhe, Dopritnalet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free