Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - I. Inledande anmärkningar - 3. Laurentius Petri’s kröningspredikan av 1561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i o
e. färnström
det förfogar över. Överheten är så en custos utriusque
tabulae. Appelberg betecknar emellertid ej denna åskådning som
teokratisk utan tar i stället bestämt avstånd från en dylik
terminologi. Så säger han å sid. 33: Att beteckna såväl
Luthers som de svenska reformatorernas ståndpunkt som
teokratisk är lika så vanligt som oberättigat.1 Och på ett annat
ställe heter det, att i Melanchtons lära om överhetens custodia
får man ej inrymma någon som helst teokratisk uppfattning av
staten och dess uppgift, och att en kyrka teokratiskt styrd och
behärskad av statsmakte?i ej hörde med bland reformationens
idealer. Samma terminologi går igen i O. S. Holmdahls
Studier över prästeståndets kyrkopolitik.2 Men som av nyss
anförda citat framgår, fattas här teokrati i en annan mening än
den ovan framförda (s. 207). Det skulle innebära, att kyrkan var
behärskad av statsmakten, att överheten såsom insatt av Gud
hade all makt över kyrkan i sin hand. Att en viss förvirring
i uppfattningen av begreppet teokrati gjort sig gällande och
även sannolikt åstadkommit missförstånd, är tydligt.3
Fasthålles vid den ovan givna (sid. 207) närmare bestämningen av
begreppet, borde missförstånd vara uteslutet, och beteckningen
teokratisk vara just den, som passar till reformatorernas
allmänna kyrko- och statsrättsliga åskådning.
Nordlund har i sin avhandling: Den svenska
reformationstidens allmänna statsrättsliga ideer4 använt termen teokrati på
varje åskådningssätt, som över huvud mer eller mindre
härleder statsordning och framför allt härskarmakt från
gudomlig fullmakt (jfr Lundströms uppfattning), och han
betecknar reformatorernas åskådning såsom teokratisk. Han menar
emellertid, att i denna mera allmänna ram av reformatorernas
åskådning inträngt idéer, som givit en olika skiftning åt deras
allmänna teokratiska uppfattning. Dessa idéer äro hämtade dels
1 Appelberg, a. a., s. 33.
2 Holmdahl, s. 35 f.
3 Jfr Lundström, Laurentius Petri förmenta karaktärssvaghet. K. A.
1905, s. 208. Lundström anser, att Luthers uppfattning mycket väl kan
betecknas såsom teokratisk, om man blott gör klart, vad man menar med
detta ord; enligt honom teokrati = ett åskådningssätt, som i någon mån
härleder statsordning och särskilt härskarmakt från gudomlig fullmakt.
4 Nordlund, a. a., s. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
