Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - I. Inledande anmärkningar - 3. Laurentius Petri’s kröningspredikan av 1561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KÄLLORNA TILL i 5 7 i ÅRS KYRKOORDNING
2 iq
från antiken och dels från den gamla germanska rätten och ha
så småningom trängt in under medeltiden och bryta sig mot
varandra i reformatorernas åskådning. Så möter oss till
exempel hos de båda svenska reformatorerna liksom hos konung
Gustav en olika utprägling av den allmänna teokratiska
grunduppfattningen. För kungen blir det teokratiska
åskådningssättet anledning att mer och mer skjuta i förgrunden den makt
och rätt, som därmed var given åt överheten, även om denna
makt även hos honom måste vägas mot den plikt, han har
såsom överhet gent emot Gud och mot undersåtarna själva. Mot
denna alltför absolutistiska förskjutning bryter sig nu, menar
författaren, skarpare den uppfattning av teokratien, som göres
gällande av Olaus Petri, än den, som möter oss hos brodern.
Laurentius Petri skulle mer böjt sig för det upphöjda
konungadömet och dess makt än Olaus, för vilken konungen strängt
taget ej var mer än en av menigheten, som ej borde förhäva
sig över sina bröder. För Laurentius får han mera en viss
helgad nimbus, som skiljer honom från folket, höjer honom över
detsamma. Och denna skiftning i deras teokratiska åskådning
skulle också avspeglas i deras respektive kröningspredikningar.
Aven om detta i allmänhet med en viss rätt kan sägas, så
synes dock detta mera bero på skillnaden i personlig läggning
och temperament hos de båda bröderna. Olaus var mer
impulsiv, Laurentius mer betänksam och kanske också omtänksam.
Dömer man Laurentius Petri efter hans ord i kröningspredikan,
så synes han här lika så kraftigt som brodern hava framhållit,
att överhetens plikt är det allt överordnade, och det är endast
för att kunna fylla denna sin plikt, som han fått sin makt av
Gud.1 Även om Laurentius Petri mera smidigt än brodern stun-
1 Nordlunds referat av Laurentius Petri kröningspredikan har blivit
något missvisande. Den behärskande synpunkten i Laurentius Petri
kröningspredikan är pliktsynpunkten, och överhetens plikter utföras närmare
under tre avdelningar: 1) Överheten skall vårda och vidmakthålla lag och
rätt; 2) Den skall döma efter lagen; 3) Den skall med tillbörligt straff och
peen sin dom fullfölja. För att rätt kunna fylla sin plikt har överheten
fått sina gåvor och sin makt. Nordlund har i sitt referat av skriften
utgått från Laurentius Petri uppfattning av överhetens rättsbasis och rättsliga
befogenhet och härunder mera underordnat de överhetens maktutövning
inskränkande plikterna.
14 — 28304. Kyrkohist. Årsskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
