Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 3. Om dopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 2 2
f.. färnström
heter nämligen i VVKO. (s. 132) utöver den svenska: »Und
anfenglich soll der Widerteüffer irrthumb, so den jungen und
noch vnmündigen Kindern den tauff abgeschlagen, gentzlich
verworfen sein. Sonder die Kinder als die nicht der geringst teil
Gottes volck sein, sollen vermüg Göttliches Worts und Ordnung
getaufift werden.»
Den svenska KO. innehåller ej något egentligt nytt i tanke
eller sak utom den würtembergska, endast att framställningen i
den svenska är mera bred och utförlig. Särskilt har frågan om
ceremonierna vid dopet fått en större plats.1 Sannolikt var
också detta en fråga, som behövde just för svenskarna närmare
utredas, där man segt hängde fast vid alla de gamla
ceremonierna och ofta tillade dem en större betydelse, än de enligt
evangelisk åskådning fingo hava.2 Prästerna uppmanas att
»fliteliga vndervvisa meniga man, at the slijka tanckar her om
icke haffua skola».
Följande kapitel i svenska KO. 1. Ordning medh
Döpelsen (1571) resp. Orningh med Döpelse (1561) överensstämma
enligt Ahnfelt så när som på ett par formella ändringar helt
med varandra i de båda svenska redaktionerna. I WKO.
motsvaras kap. av Form des Tauffs och i Vadstena artiklar av
»Om dopet». WKO. är med avseende på detta kap. utförligare
och fullständigare än motsvarande parti i de svenska,
alldenstund den här ger ett fullständigt dopformulär, under det att
den svenska hänvisar till gällande handbok, men dessutom
upptager en del liturgiska moment, som ej finnas i gällande
handbok.
I allmänhet är 1571 års KO. synnerligen rikt utrustad i
liturgiskt avseende. O. Quensel har i sitt arbete »Det svenska
högmässoritualets historia intill 1614»3 i ett särskilt kapitel
behandlat den svenska KO. ur liturgisk synpunkt. Han
betecknar den här såsom en av 1500-talets allra mest betydande, in-
1 I Wurtemberg hade redan genom KO. av 1536 och det
reformatoriska arbete, som där utförts i reformert anda, man sannolikt kommit
längre i motsats mot de gamla katolska kyrkobruken.
2 Laurentius Petri stora huvudintresse låg ju ock för det liturgiska
och ceremonierna.
3 Q. Quensel, a. a., II: 2, s. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
