Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 3. Om dopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i o
e. färnström
gäller den andra punkten. Den första är något förkortad i
svensk översättning samt särskilt mot slutet olika. Den tredje
punkten är mest olika, och här framträder den svenska
gestaltningen till sin fördel i jämförelse med den långt utdragna och
omständliga tyska. Den svenska hänvisar helt enkelt till
handlingen, att Jesus tog barnen upp i famnen, och vad kan vara
mera talande än detta. Det säger mer än många ord. Den
tredje punkten synes sålunda vara den mest självständiga i den
svenska översättningen. Även slutet från och med Therföre
måge saknar, såsom Rodhe påpekat, någon motsvarighet i den
sachsiska, och skulle därför även den vara av Laurentius Petri
självständigt författad. Möjligen har han dock här påverkats
av slutorden i den allokution, som i WKO. följer efter
evangelium infantium. En del uttryck påminna om varandra såsom
följande:
Hierauff so wollet euch dieses
gegenwärtigen armen kindlins–-
dem Herrn Christo fürtragen und
bitten, er wolle es zu gnaden
auff-nemen–-und zu einem
miterben, der ewigen himelischen gütter
erkennen.
Den svenska: Therföre måge wij nu
thetta fattiga barnet–-haffua
fram til Jesum — — — bidjandes
at han werdigas thet nådeliga
undfå och görat til medarffuinga uti sitt
himmelska rike––
Men även denna liksom den följande kortare förmaningen1
i den svenska KO.: Kära Christi vvener etc. synas vara
jämförelsevis självständigt författade av Laurentius Petri.
Såsom resultat av den föregående undersökningen framgår,
att större delen av det i WKO. upptagna under rubrikerna Von
dem Tauff och Form des Tauffs återfinnes i den svenska KO.
under kapitlen: Om Döpelsen och Ordning medh Döpelsen, och
att sålunda för dessa kapitel WKO. varit för Laurentius Petri
en betydande källa. Det enda mer betydande helt
självständiga, som står kvar, sedan översättningar och bearbetningar av
den tyska källan dragits ifrån, är den på sidan 49 förekommande
’ Jfr Rodhe, a. a., s. 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
