- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
232

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 4. Om nöddop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 i o

E. FÄRNSTRÖM

det i den svenska behandlas mer utförligt, där ock beskrives,
hur det skall tillgå.1 Det tredje momentet har ock sin
motsvarighet i den svenska KO.: man skall låta det bliva vid dopet,
som skett, och anse det vara fullkomligt. Det fjärde följer på
samma sätt och innehåller, att barnet bör, när det blivit friskt,
föras till kyrkan. Enligt den svenska KO. skall ock prästen
vid framkomsten fråga, varuti, med vad ord det döptes; vem
som gjorde det, och vilka som voro närvarande. Därpå följer
liksom i WKO. en allokution, som börjar med »Kära Christi
wener» etc., men denna allokution har mer karaktär av verklig
bekräftelse och stadsfästelse på dopet än WKO.:

»jag gillar och stadfäster vthi samma
then helga Treefalligheetz namn
sådana Döpelse» — — —

Efter denna i svensk KO. nyinförda allokution kan akten
fortskrida på två sätt. Dels hänvisas till handboken, dels
anföres ett kortare alternativ med i) evangelium infantium jämte
inledning härtill, 2) förmaning till föräldrar och faddrar, 3)
namn-givning, 4) Fader vår — Bönen: »O du meenlösa Lamb»,
5) Välsignelse och slutönskan. Som vi finna, är den svenska
KO. mycket rikare i sin liturgiska utformning, särskilt mot
slutet. Men för övrigt är planen och tankegången ganska lika
särskilt i början mellan WKO. och den svenska KO. Det
kortare alternativet i den svenska KO. skiljer sig dock mera från
WKO. även med avseende på de i akten upptagna momenten
och deras inbördes ordning. Så t. ex. sker namngivning i
WKO. i samband med allokution (se ovan n:o 6), under det
att den i den svenska KO. först kommer efter evangelium
infantium och förmaningen till föräldrar och faddrar. Momentet
n:r 7, bönen Allmechtiger ewiger Gott, är struket i den svenska

1 Den personen, som skall döpa, någon man, om han finnes tillstädes,
eller också en kvinna, faller först ned på knä jämte dem, som äro
närvarande, och beder högt: Fader vår, varpå dopet förrättas i Faderns, sonens
och andens namn. Möjligen fastslår här KO. gällande svensk tradition
(Jfr Rodhe, Sv. G., s. 273).

WKO.: Lieber freund, das kindlein
vns hie fürgebracht, ist vorhin
jach-getauff, hierauff — — — söl es bei
dem jachtauffen bleiben vnd nicht
wider getaufft werden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free