Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 7. Om nattvarden och mässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 5 7 1 Ars kyrkoordning 253
bör ock ingå så ofta som möjligt en förmaning att gå till
nattvarden. — Efter predikan följer så böneakten, antingen
föregången eller följd av olika pålysningar till folket. Denna
böneakt efter predikan kunde nu utgestaltas mycket olika. Vi finna
denna behandlad såväl i kapitlet om ordning med predikan som
i kapitlet om allmän bön och Litanian. Denna innehöll följande
moment:
1) Uppmaning till bön (Käre Christi vänner etc.).
2) Syndabekännelse (O Alzmechtige, ewige Gudh, etc.).
3) Avlösning (Gudh ware idher allom nådeligh).
4) Allmänna kyrkobönen (olika alternativ).
5) Särskild förbön för den, som begärt sådan.
Om vi närmare se på alla de olika böneformulär, som KO.
föreskrivit för dessa olika moment, så finna vi, att denna
böneakt efter predikan är så rikt utrustad, att den synes alltför
utdragen och ovillkorligen måste verka tröttande. Jämför man
denna böneakt med den, som Olaus Petri i postillan av 1530
lät följa på predikan, så synes den senare vara att föredraga
dels på grund av sitt enklare och mera trohjärtade språk och
framför allt därför, att den är kortare men ändock ger vad som
i denna böneakt bör givas. Dock är det måhända liturgiskt
riktigare att låta, som Laurentius Petri gör, syndabekännelse
med avlösning komma fore den allmänna kyrkobönen. Det
fjärde momentet, den allmänna kyrkobönen, bjöd enligt KO. på
icke mindre än fem olika alternativ. Det längsta gick så till,
att för var och en av de olika bönekategorierna läste prästen
en kollekt på följande sätt: »Låter oss bidia för then helga
Christeliga Kyrkio, och om trogna Kyrkiotienare: O Alzmechtige
ewige Gudh etc. —–Item låter oss ock bidia för all werldz-
ligh Öffuerheet: O Barmhertige himmelske Fader etc.: .
Den kortaste var Litanian, som behandlas i ett särskilt kap.
av KO. Om denna, heter det i Ordning med predikan i KO.,
skall sjungas eller läsas efter predikan (såsom stundom brukar
ske), så behövs ej någon annan bön eller längre förmaning till
bön eller också bör den komma efter avlösningen. I det
särskilda kap. om Litanian i KO. heter det, att den skall läsas
eller sjungas högt, så att menige man må förstå, vad han skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
