- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
254

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 7. Om nattvarden och mässan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264 E. färnström

bedja om. Om den skall hållas någon vardag, bör det ske efter
en särskild liturgi. Först sjunges en svensk psalm, så följer
predikan över någon bottext ur gamla eller nya testamentet med
särskild tillämpning på förhandenvarande nöd eller synd, »såsom
thet sigh nu haffuer medh thetta oskickeliga och öffuerdådiga
swalg och drinckerij. Item medh thessa gräseligha eedher,
ban-skap, hwilket nu öffua bådhe unge och gamble, bådhe quinnor
och män. Item sweck falsheet och flärd j all handel etc.». De
uppräknade synderna synas ha varit skötesynderna då som nu.
Den nöd, som folket lider, skola de anse som ett straff och
därför göra bättring. Efter predikan följer så Litanian.
Åtminstone var månad bör den hållas, vardag eller helgdag, särskilt
vid allmän nöd och på böndagarna.

Utom dessa bägge former för allmän bön innehåller KO.
ännu tre alternativ. Ett formulär finnes upptaget under
ordning med predikan (O, Alzmechtige Gudh och barmhertige
Fader etc.), ett annat under kapitlet om allmän bön med förspråk
(Käre wener etc.). Det tredje omnämnes i bägge avdelningarna
och betecknas såsom varande en avkortning av det först
omnämnda alternativet, varefter begynnelseorden citeras: Låter oss
tacka Gudh etc. Rodhe1 har, som det synes, med goda skäl
uppvisat, att med denna bön åsyftas postillans (1530) bönesätt,
mer eller mindre fritt omgestaltat efter den praxis, som utbildat
sig i församlingarna.

Vad har nu Laurentius Petri självständigt författat i de
sist behandlade kapitlen i sin KO., och vad har han hämtat
från andra KOO.? Se vi först på kapitlet om Ordning med
predikan och söka efter något motsvarande i WKO., så återfinna
vi ej mycket av det i den svenska KO. omnämnda. Allt är
här mycket knappare behandlat, och vi sakna den liturgiska
rikedomen i den svenska KO. Det kateketiska momentet är
däremot starkt framhållet i de würtembergska kyrkoordningarna
såväl 1536 som 1553, och här har, som ovan påpekats (jfr s.234f.),
den svenska KO. sannolikt hämtat en del från WKO. I denna
anbefalles ock, att halva timmen av predikan skall ägnas åt
katekesen. Beträffande texterna, över vilka skall predikas, är

1 Rodhe, Svenskt gudstjänstliv, s. 120 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free