Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 10. Om helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 E. FÄRNSTRÖM
Därefter anföras i båda de högtids- och helgdagar, som böra
hållas. Vi anföra dem för jämförelsens skull vid sidan av
varandra :
WKO.:
Alle Sontag, Der Christag, Der
nächst tag darnach. Der Jarstag.
Der öberst Epiphania genannt. Der
Ostertag sanipt dem nächsten
darnach. Die himelfart Christi. Der
Pfingsttag sampt volgendem
Montags Die Liechtmess Purificationis
Mariae, Verkündigung Mariae
genannt Annunciationis, Aller Aposteln
tag. Joannis Baptiste — — — —
>57’:
Först alle Söndagar, Ther näst alle
thesse Christdagar, Jwl medh sinne
helg, Nyårs dagh, wårs Herres
Döpelses dagh, then man kallar the
helige Tree konungars, Skärtorsdag,
at man tå handlar om Herrans
Natward. Påscha medh sinne helg,
wårs Herras Himmelsferdz dagh
som ock kallas Helge Torsdagh,
och Pingsdagh med sinne helg.
Transfigurationis, som holles siunde
Söndagen effter Trinitatis. Sedhan
tree wårfrudagar, som äro
Kynder-messa, Marie bebodelse som faller
j Longfastonne, och Visitationis, thet
är Marie besökelse, Sommestädz —
Ytterligare ock alla Apostladagar,
föruthan S. Pedhers dagh om
«intern. På thet sidsta ock så thenna
dagar S. Johannis baptiste dagh,
Michels messo och Helgona messo.
I 1561 års KO.1 äro en del skiljaktigheter beträffande
helgdagarna i förhållande till 1571. Så står där Helge (skrivet
över 3) konungar i stället för wårs Herres Döpelses dagh, then
man etc. Vidare stå där ej upptagna Skärtorsdag, Pingstdag och
Festum transfigurationis. Ahnfelt anser utelämnandet av de båda
förstnämnda bero på ett förbiseende. Festum transfigurationis har
däremot ej firats 1561 att döma av en bestämmelse, som utfärdades
om dagens firande vid konung Johans kröning. Den är ej heller
upptagen i Normans art. ordinantia. I WKO. 1553 är, som ovan synes,
pingstdagen upptagen men ej skärtorsdag och ej heller Festum
transfigurationis. För övrigt har att döma av förteckningarna
på firade helgdagar även en del andra bibehållits i Sverige men
ej i Würtemberg; så t. ex. av Maria-dagarna, Visitationis eller
Maria besökelse; Mickels-messo och Helgona-messo stå ej heller
’ Jfr O. Ahnfelt, a. a., s. 10, 36, LUÄ. 1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
