Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - A. Bode, Östgoternas konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
A. BODE
Ty fastare än all logik står alltjämt lagen, att goterna liksom
alla germaner varit barbarer, tvungna att lära sig konsten —
jag syftar på medelhavskonsten — av romarna. Denna lag har
bibehållit sin giltighet, fastän Cassiodor bar efterlämnat en rad
av regeringspåbud från Theoderik den Store ^Didrik av Bern
kallar honom sagan), som alldeles stå på 1800-talets mycket
beprisade kulturhöjd.
Lockad av dessa har byggnadsrådet Fr. Priess1 återupptagit
den av konsthistorien redan övergivna forskningen om denne
store konungs byggnader. Han har utgått från den
förutsättningen, att enligt de efterlämnade skriftliga uppgifterna borde
mera av de betydande byggnaderna från Didriks av Bern tid
ha bevarats till våra dagar, än den usla rest, som visas såsom
hans palats i Ravenna, samt hovkyrkan S. Martino in coelo
aureo, nu kallad S. Apollinariskyrkan, och gravmonumentet.
Han har sökt ivrigt och han har funnit. Först och främst
palatsets rester. Dessa äro inte kvar på ort och ställe, utan
nedrivna av venitianerna på iooo-talet (östgoternas sista
efterkommande, som slogos i slaget vid Vesuvius) och infogade i
Markuskyrkans ombyggnad. Just de dyrbaraste pelarna, de konstnärligt
arbetade kapitälen, tillhörde Didriks palatsbygge i Ravenna.
Men det är inte dessa byggnadsdelar, vilkas östgotiska
härstamning först och främst och mest övertygande faller i ögonen?
Forskaren betjänar sig av den avbildning av palatset, som ännu
idag finnes i mosaik på Apollinariskyrkans vägg i Ravenna och
som otvivelaktigt är kännetecknat som sådant. Han betraktar
icke denna avbildning som en bild av vilken byggnad som helst,
där Didrik skulle ha bott och därför gett den namnet »palats»,
1 Die Portale der Reichsversammlungshalle Theoderichs des Grossen
in Ravenna. Zeitschrift für Bauwesen, 1915. — Der Gerichtsplatz der
Vene-tianer an der Markuskirche und verwandte Anlagen. Ibid. 1916. — Das
Grabmal Theoderichs des Grossen in Ravenna und seine Herleitung aus
der germanischen Holz- und Flechtkunst. Ibid. 1918. — Der Elfenbeinerne
Grabeshochsitz Theoderichs des’ Grossen. Ibid. 1920. — Die Beisetzung
Theoderichs des Grossen und das Innere seines Grabmals. Ibid. 1920.
— Der Alabaster-Baldachin aus dem Grabmale Theoderichs des Grossen.
Ibid. 1921.
På grund av de stora kostnaderna hava de hithörande bilderna ej
kunnat reproduceras och intagas här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
