- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
283

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - A. Bode, Östgoternas konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖSTGOTERNAS KONST

283

utan som en verklig avbildning av detta. Han föranledes därtill
av taktäckningen, som på avbildningar i Apollinariskyrkan inte
utan avsikt framställes annorlunda än på uthusen. Medan dessa
uppenbarligen äro täckta med tegel, har själva palatset haft
antik takbetäckning av marmor. Han hänvisar särskilt till de
byggnadsdelar, som avvika från den hittills brukliga konsten,
utan övergång, undersöker deras härkomst och förebilder och
uppsöker dem sedan på — Markuskyrkan i Venedig.

Hit höra bl. a. kämpastenarna, prydda med jämnarmade
kors i inramade fält och profilerna försedda med tandsnitt. Man
återfinner dem också i Markuskyrkan i Venedig. Det kan sägas,
att överensstämmelserna mellan bilden och verkligheten redan
utan vidare är påfallande för den fördomsfrie betraktaren. Och
den, som är förtrogen med snickerihantverk, ser i tandsnittet,
som inramar arkivolten och infattar de tunna stenarna, vilka
ersätta arkitraven i den klassiska konsten, utförd i marmor, det
som egentligen bara är utförbart i trä och med snickarens
verktyg. På Markuskyrkans plattform återfinnes den takbetäckning,
som legat på Didriks palats i Ravenna. Efter denna första
upptäckt skrider forskaren från den ena upptäckten till den
andra och bekräftar genom varje nytt faktum riktigheten av den
första, så att övertygelsen om det helas riktighet nödvändigt
inställer sig. Det nästa stora steget är antagandet, att
Vitaliskyrkan i Ravenna är den av traditionen mycket omtalade
Her-kulesbasilikan. Åtskilliga omständigheter rättfärdiga forskarens
misstanke, att denna ovanliga kyrkoform, som här uppträder
första gången, ursprungligen inte alls varit någon kyrka; ty före
denna ha såsom församlingssalar bara fyrkantiga basilikor varit
brukliga. Den med germanerna uppträdande förkärleken för
kupoler hade ditintills bara omfattat gravkamrar, dopkapell och
liknande byggnader av minsta mått. Dessutom är kyrkans
nutida kor riktat mot sydost och det finnes intet skäl att antaga,
att den utgjort ett undantag från den redan i 200 år strängt
följda regeln att rikta den mot öster. Det är alltså troligt, att
den till en början tjänat världsliga ändamål. Mosaikprydnaden
i det inre har uppenbart ändrats i alla väsentliga delar, och det,
som otvivelaktigt är oförändrat, tyder inte en enda gång på ett
kyrkligt ändamål. Det är påfallande, 1) att triumfbågen här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free