Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 6 SALOMON KRAFT
Westman, som ingående analyserat den säregna
uppteckningen1, har konstaterat, att icke mindre än 20 av de 25 partier2,
vari den norska texten sammanförts, återgå på
originaluppteckningar och förete många fall av självständighet och prioritet i
förhållande till de latinska och svenska texterna. Han ger ett tiotal
belägg härpå. Det sjunde bland de av honom anförda exemplen
synes mig dock vara föga övertygande. Han påpekar3
beträffande I: 25, att »placitum generale» i den norska texten
motsvaras av »räfsta]jings time», medan svenskan har den
tillkrånglade översättningen »landztingen älla radhstowodaghin». Här
framträder tydligt faran av att göra jämförelser mellan den
latinska och den svenska texten utan att ha kännedom om den
utveckling, som den senare genomlupit. Det av westman
påtalade uttrycket finnes visserligen i den i Klemmings tryck
återgivna Cod. Holm. A 33 men ej i de äldre Cod. Skokloster 136
och Cod. Holm. A 5 a, som allenast ha »landzthing».4
1 westmans femte exempel5, hämtat ur I: 50, anmärkes,
att »tepidi» återgivits i svenskan med »lati älla kalle»6. Detta
uttryck har troligen skapats först då flertalet övriga dupliceringar
tillkommit.7 Självfallet undergrävas ej av dessa invändningar
Westmans för övrigt på starka skäl baserade slutsatser.
Westman accentuerar, att han ej velat göra gällande, att
de birgittinnorska uppteckningarna äro identiska med Birgittas
egna. Ett sådant antagande omöjliggöres redan av språkformen.
Meromnämnde forskare framdrager några ställen, där han finner
den norska texten vara påtagligt oriktig och där svenskan och
latinet stå en ursprunglig ordalydelse närmare. Men å andra
* A. a., s. 63—71.
2 Westmans n:r 6—25.
3 Westman, a. a., s. 67.
* Jfr i VI: 18 »thingx time» (BU, 3, s. 32, r. 7).
s Westman, sist a. st.
6 Så är fallet i Codices Holm. A 5 a och A 33, medan Cod.
Skokloster 136 har »lati oc kaalde».
7 Ur den norska versionen kan framdragas en mängd Tall, som visa,
att den svenska textens dubbeluttryck ej återgå på primäruppteckningar,
och som alltså även de bestämt vederlägga steffens på
hendiadyoinut-trycken byggda hypotes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
