- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
46

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 6

SALOMON KRAFT

företagits c:a 1380, alltså vid den tid, då priorn Petrus
deponerade tilläggsmaterialet i Vadstena kloster. Av särskilt intresse
är, att den norska texten saknar additiones. Detta kan vittna
om att den norska handskriftens skilda delar sammanförts vid
en tidpunkt, då den svenska återöversättningstexten ännu ej
varit fullt färdig. Vare sig man anser den norska texten vila
omedelbart på primäruppteckningar eller på avskrifter av sådana,
framstår såsom mest betydelsefullt det sakförhållandet, att
sko-klostercodexens innehåll visar på en textsituation från c:a 13J9
—1380

1 Frågan om codexens proveniens inbjuder till spekulationer. Som
det förefaller, bekänner sig Westman till uppfattningen, att manuskriptet
är ett munkalifsarbete (se citatet föreg, sida, not 2), och i ett något vagt
hållet uttalande synes Gödel (a. a., s. 47) vilja göra Bergen, d. v. s.
Mun-kalif, till codexens tillkomstort. »Det är», säger sistnämnde forskare, »fullt
visst, att den birgittinspråkliga Cod. Skokloster 156 är skriven i Norge,
förmodligen i Bergen, varifrån också den på samma blanddialekt avfattade
uppteckningen av Uppenbarelserna i Cod. Skokloster 5, 4:0 torde härröra.»
Onekligen vore det lockande att sätta denna handskrift från 1400-talets
början i relation till den verksamhet, som utövades av Munkalifs siste
be-nediktinabbot, svensken Sten Stenarsson. Honom tillkommer enligt
källornas ojäviga intyg äran av att Munkalifkom i birgittinernas händer. Själv
hade Sten tidigare varit munk i Vadstena och där såsom generalkonfessor
och brödrakonventets kurator omkring sekelskiftet 1400 varit en av ledarna
för det mot abbedissan Ingegärd fronderande partiet. C. C. A. Lange
{De norske Klostres Historie i Middelalderen, 2:den Udg., s. 280 f.) och
T. Höjer (Studier i Vadstena klosters och birgittinordetis historia, s. 269 f.)
ha lämnat en ingående skildring av Stens långvariga och målmedvetna
arbete för klostrets överförande till Birgittas regel. Jag hoppas att framdeles
få publicera en undersökning, vari de skäl utvecklas, som tala för att Sten
medverkat vid uppläggandet av det norska klostrets brevbok (numera
co-dexen n:r 98 i Köpenhamns universitetsbiblioteks Additamentasamling).
Högst osannolikt är emellertid, att de Birgitta-autografer, som legat till
grund för större delen av skoklosterhandskriftens text, kommit till Norge
genom Stens försorg. Codexen innehåller, såsom jag på annat ställe
(Fragment av en medeltida norsk uppbördsbok, i HT 1928, s. 152 f.) visat, i sina
försättsblad tvenne fragment av en uppbördsbok från Oslo stift, vilken
upplagts i början av 1400-talet. Alltför långsökt synes mig den gissningen
vara, att texten vid århundradets början tillkommit i. Munkalif och att
in-bindningen senare ombesörjts t. ex. i Hovedö. Godtagbar synes mig ej
heller den hypotesen, att översättningen skett i Vadstena och att den nya
texten därifrån förts till sydöstra Norge. Visserligen är det faktum, att
handskriften röjer influens från norska skrivvanor, intet bevis mot en för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free