- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
51

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTSTUDIER TILL’ BIRGITTAS REVEL ATI0NER 55

Stycket n:r 20 motsvarar ett parti ur II: 16 och ett för
övrigt okänt textparti.1 Det sista liar enligt WESTMAN
»synbarligen ingenting att göra med det föregående stycket ur II: 16
utan förefaller närmast som ett vilsekommet inledningsstycke till
en revelation». Den senare iakttagelsen är måhända riktig.
Den sista meningen i den norska texten lyder: »fiässin ord, ek
tala vidh f)ik nu, {^e skulu sighias Jjässom konunge j Jjetta rike.»2

Man har emellertid ingen anledning att supponera, att de
båda textpartierna i norskan sammanställts av en ren tillfällighet,
ty även om man accepterar Westmans åsikt, att slutpartiet är
ett slags inledning till en revelation, så behöver detta
inledningsstycke ej fördenskull vara »vilsekommet». Den eventuella
efterföljande texten kunde ju i fråga om innehållet ha anslutit sig

till II: 16.

Av den härmed verkställda undersökningen framgår, att den
birgittinnorska texten genomgående företer ursprunglighetens
kännetecken. Med undantag av de fem första styckena, vilka
ansluta till den tidigaste svenska återöversättningstexten, synes
den norska texten direkt återgå på birgittinska
originalanteckningar. Lika slaviskt som den svenska texten blivit följd i de
fem främre textpartierna, lika osjälvständigt förefalla
primäruppteckningarna ha överförts till det idiom, som är karaktäristiskt
för den s. k. norska versionen. Dennas sista tjugo textstycken
måste på grund härav tillerkännas ett utomordentligt värde, ty
då latintexten, såsom i ett senare kapitel närmare utvecklas, är
utarbetad av Birgittas medhjälpare, har man rätt att i olikheterna
mellan norsk och latinsk version företrädesvis avläsa den
bearbetning, som de svenska biktfäderna underkastat Birgittas egna
förstahandsuppteckningar.

1 BU, 4, s. 497—498.

2 BU, 4, s. 498. Möjligt är dock, att denna mening innehåller slutord,
som anknyta till vad som redan sagts, och att alltså II: 16 — eller
närmare bestämt GhotanS B-avdelning av densamma — ursprungligen är
ställd till Magnus Eriksson och ej, såsom i den officiella Revelationes-texten,
till Birgitta. Slutpartiet i den norska stycket erinrar såtillvida om början av
II: 16, A-partiet hos Ghotan, som den behandlar Guds uppenbarelse för
människorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free