- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
54

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 6

SALOMON KRAFT

en »liggare, som efter allt att döma upprättats redan i
uppenbarelsernas allra första tid av Petrus av Alvastra och som sedan
så småningom växte ut till den ofta s. k. »himmelska boken»
(liber celestis), Revelationernas bok». Att en liggare skulle ha
funnits redan under Birgittas vistelse i Sverige, förefaller föga
trovärdigt med hänsyn till den differens, som redan under
svensktiden gjorts mellan politiska uppenbarelser, som ad interim icke
kodifierats, och de i lib. I och lib. II införda, mera exklusivt
religiösa revelationerna. Rörande den första tiden i Italien ha vi
depositionernas tydliga utsago om kvaterner, vilket faktum ej
kan bortförklaras. WESTMAN1 hänvisar till att uttrycket »liber
celestis» ofta uppträder i Biktfädernas Vita och Alfons’ företal
till lib. VIII, Epistola solitarii. Detta är emellertid intet bevis
för existensen av någon på 1340- eller 1350-talet upplagd
liggare, enär det förra av dessa tvenne verk har tillkommit 1373
och det senare c:a 1377, alltså vid den tid, då
kodifierings-arbetet pågått under högtryck. En granskning av
Birgittabiografien ger för övrigt vid handen, att användningen av
termen »liber celestis» varit något osäker ännu vid tiden för
arbetets tillkomst. Uttrycket alternerar med pluralen »libri
Celestes», vilken såsom nedan visas varit den primära beteckningen
för — i stort sett — vad som senare kallats lib. I—VII. Det
enda återstående av WESTMANS stöd för tillvaron av en liggare
utgöres av orden »scriptum in libro magno», som påtecknats en
ännu i original bevarad revelationsutskrift, som verkställts av
Petrus av Skenninge och skickats till en magister i Milano,
vilken återsänt densamma med av honom gjorda anteckningar.2
Påskriften ar troligen gjord vid texternas kodifiering och
behöver allenast innebära ett konstaterande av att utskriften
innehåller textpartier, som införts i lib. III.

Intet talar alltså emot riktigheten i en förmodan, att
revelationerna i allmänhet upptecknats i häften. Den relativa
oordning, som kännetecknar vissa böcker, får — såsom SCHÜCK3 fram-

1 Westman, a. a., s. 8, not 1.

2 Utskriften, som innehåller början av 111:8 och hela III: g, förvaras,
såsom redan (s. 25, not 1) nämnts, i Kungl. Biblioteket under signum Cod.
Holm. A 65 a.

3 A. a., s. 20.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free