- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
56

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 6

SALOMON KRAFT

samlingen». Ytterligare bestyrkanden av sin teori finner SCHÜCK
i Biktfädernas Vita och det av Magnus Petri avgivna
vittnesmålet.1

Steffen2 söker balansera mellan äldre och yngre
ståndpunkter. Enligt honom är det Alfons, som har verkställt
indelningen av uppenbarelserna, ursprungligen i sju böcker, vartill
han sedan lagt den åttonde. »Möjligen har Alfons vid
bokindelningen låtit en förut i grunddrag befintlig och delvis verkställd
plan med avseende på ordningen bestå. Vad Alfons sålunda
egentligen gjort är det, att han bragt tillsammans
uppenbarelserna i en urkodex samt fullbordat och auktoriserat indelningen
i böcker, varvid troligen Birgittas egen anvisning eller önskan
om ett sjutal blivit följd.»

westman3 ansluter sig utan förbehåll till Schück.
Indelningen är gjord av de båda svenska skriftefäderna, »och det
förefaller, som om Alfons inte skulle ha gjort några synnerligen
genomgripande ändringar i den ordning, som han förefann, då
han började sitt arbete». Jag kan ej biträda Schücks och
Westmans invändningar mot uppfattningen, att Alfons verkställt
bokindelningen, men låter mitt ståndpunktstagande till det
diskuterade textkritiska problemet anstå, tills jag refererat
forskningsresultaten rörande det i intimt samband med denna fråga
stående spörsmålet om den eller de principer, som gjort sig
gällande vid Revelationernas allmänna disposition, alltså i första
hand vid indelningen i böcker.

Svårt, om icke omöjligt, har SCHÜCK4 förklarat det vara ett
finna principen för revelationernas ordnande. En viss ledning
lämnas av lib. V och lib. VII. Den förra upptages av den stora
visionen om munkens disputation med Kristus, medan den senare
innehåller de revelationer, som upptecknades under
pilgrimsfärden till det heliga landet eller kort dessförinnan. Med stöd
härav vågar SCHÜCK »gissningsvis förmoda», att tiden för uppen-

1 Schück, a. a., s. 47, not 48; s. 48, not 50; s. 37, not 44. Till dessa
källställen återkommer jag i det följande.

® Steffen, a. a., s. XXXIII; samme förf., Birgitta Birgersdotter, i
Svenskt biografiskt lexikon, 4, s. 456 f.

3 A. a., s. 23.

4 Ofta a. a., s. 19 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free