Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. TEXTSTUDIER TILI, BIRGITTAS REVELATIONER
7 I
hållit en utomordentlig gudomlig fullmakt att förläna »sensum
catholicum» åt Birgittas alla skrifter. De perioder, då hon till
kritiska rådgivare haft dessa framstående män, d. v. s. åren
1344—1348 och 1367—1373, bliva lika rika på revelationer som
mellantiden är fattig. Uppenbarelsernas fåtalighet under åren
1348—1367 har huvudsakligen förorsakats av magister Petrus’
bristande förmåga att avgöra revelationernas större eller mindre
renlärighet.1 Fruktan för att innehållet ej skulle vara fullt
ortodoxt har haft till följd, att ytterligt få revelationer utsänts. Större
hjälp har lämnats Birgitta av priorn Petrus, som emellertid dessa
år blott tidtals varit i hennes närhet. Han är den egentlige
redaktören för revelationernas latinska text. De två fall, då man
tack vare de båda bevarade Birgitta-autograferna kan kontrollera
hans verksamhet, giva enligt schücks analys vid handen, att
den latinska texten ej kan kallas översättning utan snarast är en
radikal omstöpning. schück finner troligt, att de flesta
revelationer föreligga i stark bearbetning, ty att de enda fall, då en
jämförelse mellan förstahandsuppteckning och översättning kan
anställas, skulle vara undantagsfall, får väl ej antagas.
Steffen2 vänder sig bestämt mot Schuck. Vad som satt
pennan i Birgittas hand har ej varit »närvaron eller frånvaron
av den eller den skriftefadern, utan det är hennes eget själsliv
och hennes hjärtas rörelser, vare sig dessa förorsakats av hennes
inre religiösa erfarenheter eller av yttre tilldragelser. Om någon
nerna till V: interrogatio 16, responsio 3, och 1:3, eJ — såsom nämnde
forskare, ofta a. a., resp. s. 34, not 34 och s. 35, not 35, förmodar —
tillfogats av priorn Petrus utan ha utarbetats i Vadstena kort före textens
tryckande 1492 (se härom ovan s. 71, not 1). Dessa källställen äro därför
blott att betrakta som dubletter till textpartier i A & P.
1 Kortare biografier om de båda Petrus Olavi, subpriorn Petrus av
Alvastra och magister Petrus av Skenninge, finnas hos Westman, ofta a. a.,
s. 15 ff. SCHÜCK anser (a. a., s. 14), att Birgitta givit magisterns begåvning
och kunskaper otvetydiga misstroendevota. I Extra: 113 låter hon jungfru
Maria uttala sig i kyliga ordalag om hans insikter i latin: >quamvis ibi non
sit magistrale latinum, potius tamen michi verba placent ex ore istius dilecti
amici mei quam ex ore alicuius magistri mundani». I samma revelation får
Petrus uppmaning att överlämna veckoritualen åt biskop Hemming i Åbo,
»quod ipse, si velit, potest addere uel planare».
2 Steffen, a. a., s. XXXV f.; dens., Birgitta Birgersdotter, i Svenskt
biografiskt lexikon, 4, s. 457.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
