Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
SALOMON KRAFT
av samma art i båda fallen. »Slarvigt är det gjort efter vårt sätt
att se, men inte tendentiöst.» Den enda detalj, där westman
skulle kunna misstänka tendens, är den, att Alfons ej i lib. VIII
medtagit B 2. westman ansluter sig här till schücks1 förklaring,
att Alfons ej velat medtaga B 2, som ju innehåller en formlig
upprorsplan för de svenska herrarna, dels därför att denna med
alla sina hänsyftningar på förhållanden i det fjärran Sverige
föga intresserade honom, dels därför att den föreföll honom
alltför lidelsefull och fördenskull mindre användbar till uppbyggelse.
Den andra originaluppteckningen — A hos KLEMMING —
motsvarar i latinet IV: 49 och innehåller Birgittas
»reformationsprogram», vilket hon erhöll i en vision kort efter Urban V:s
ankomst till Rom l6/io 1367. SCHÜCK tillskriver Petrus av
Alvastra den latinska texten, men då dennes vistelse i Sverige
1367—1368 är säkert dokumenterad, tillägger WESTMAN Petrus
av Skenninge revelationen i fråga. Den inledande allegorien är
väsentligen lika i svenskan och latinet, men vid allegoriens
tolkning utelämnar latinet flera programpunkter. Sålunda blir påven
icke utsatt för kritik för sina orättmätiga skatter. Han
und-slipper uppmaningen att mera söka himmelska ting än jordiska.
Vidare utslungas ej i latinet den fruktansvärda beskyllningen om
simoni, och ej heller föres där klostrens förfall på tal. Angreppet
på kardinalernas syndfulla levnadssätt har mildrats.
Westman medgiver, att här föreligga betydande
textändringar, men han finner schücks uttryck »radikal omarbetning»
vara för starkt. Biktfäderna ha ej följt någon viss tendens vid
textändringarna. I detta speciella fall existera på sin höjd
modifikationer i den kyrkopolitiska situationens intresse. Om än
sådana förekommit vid ett eller annat tillfälle, behöva ej
fördenskull ändringar genomgående ha företagits. Birgitta tvekade
aldrig att sjunga ut i fråga om kyrkans förfall, ja i IV: 142
slungar hon Gregorius XI ordet simoni rakt i ansiktet. Därför
kan ej det specialfall, som autografen representerar, anses
innesluta en generell norm för revelationernas avfattning.2 A andra
sidan måste man räkna med det faktum, att biktfäderna under-
1 A. a., s. 42, not 45.
3 Samma resultat har Westman (a. a., passim, s. 63—71 och s. 47—
62) nått vid sin undersökning av de övriga texter, som måste antagas återgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
